Sverige är i ett skriande behov av undersköterskor inom vård och omsorg. Både nu och inom överskådlig framtid. Det är alla politiska partier överens om. Tidigare i år varnade till exempel SCB, Statistiska centralbyrån för att det om 20 år kommer att fattas 150 000 undersköterskor bara inom äldreomsorgen.

Frågan är vilka som ska fylla de platserna? I dag nekas personer med intresse för vården plats på undersköterskeutbildningarna för att de anses för välutbildade. För välutbildad betyder i det här fallet att man har godkända betyg från gymnasiet. Det räcker för att hamna sist i ansökningskön.

I dagarna har regeringen och Vänsterpartiet presenterat en satsning på två miljarder kronor per år för att få fler anställda i äldreomsorgen. Det är en satsning som berör alla landets kommuner. Men då gäller det också för kommunerna att de öppnar upp för alla att komma in på en undersköterskeutbildning. I dag är enda sättet att utbilda sig till undersköterska för en vuxen person via komvux i hemkommunen. Men den som redan gått och klarat av en gymnasieutbildning blir inte antagen. Alla som inte har en godkänd gymnasieexamen får förtur! Hur är detta möjligt? Jag har full förståelse för att man måste hjälpa folk med underkända betyg, men denna urvalsprincip innebär ju att alla andra som söker inte blir antagna. Det här är ett systemfel som måste åtgärdas.

Dessutom finns det många som i dag arbetar som undersköterskor, men saknar utbildningen. De kommer inte heller att få gå den, då de kanske har ett godkänt gymnasiebetyg som kan vara 10-20 år gammalt.

Det här systemet lockar knappast människor att söka sig till vården och det bidrar inte heller till att höja statusen på yrket. Detta i en tid när det saknas utbildad personal och bristen bara kommer att öka.
Jag har skrivit till vår nya utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) och jag vill genom denna debattartikel återigen försöka påverka honom att ändra möjligheterna att gå en undersköterskeutbildning: Se till att människor med godkända gymnasiebetyg kan gå utbildningen. Det blir också ett sätt att höja statusen på yrket. Det är många som vill arbeta inom vården som idag inte släpps in – trots att de behövs.

Lars Everfjärd