Det kan tyckas överraskande, men är egentligen inte något nytt. Det menar Johan Vikström, nationalekonom och en av författarna till rapporten.

– Det här är i linje med tidigare forskning som visar att hälsan hos resurssvaga grupper kan påverkas negativt vid tillfälliga inkomstförbättringar, säger han

Rapporten bygger på studier av alla offentligt anställda i Sverige under åren 1995-2000.

Effekten kunde inte ses bland höginkomsttagare och var tydligast i gruppen personer mellan 18 och 35 år. Den största delen av den så kallade ”utbetalningseffekten” förklarades av dödsfall på grund av stroke eller hjärtproblem.

Hur tror man att det här kommer sig?

– Det är svårt att uttala sig om specifika orsaker. Man kan försöka utesluta saker och i vår studie har vi sett att alkohol och droger inte verkar vara en direkt orsak. Så vi tror att det kan handla om annat beteende vid löneutbetalning, som hälsofarliga aktiviteter eller ohälsosam konsumtion. Det kan till exempel vara stress inblandat.

Varför påverkas inte höginkomsttagare?

– Teorin är att människor som har gott om pengar inte är så beroende av utbetalningarna och att deras beteende därför inte förändras lika mycket när de får lön, säger Johan Vikström.

Men även om studien visar på hälsokonsekvenserna av ekonomiskt utsatthet har landets unga offentliganställda inte någon större anledning till oro i samband med nästa löneutbetalning om man får tro Johan Vikström.

– Man ska komma ihåg att även om det här är en säkerställd effekt i en studie så handlar det i praktiken om ett litet antal människor varje år, säger han.