Med anledning av detta handlar den här ledaren om ett av de vackraste ord jag vet: solidaritet. Om jag får ha en önskan är det att fler av oss människor aktivt skulle välja att vara mer solidariska. Hela grundtanken med exempelvis a-kassan är ju att vi allihop med vår medlemsavgift ­bidrar till en solidarisk försäkring, som den av oss kan nyttja som behöver den bäst just nu.

Under de senaste åren har solidaritet och medmänsklighet blivit mer och mer av en bristvara i vårt samhälle. Fler och fler blir de som hela tiden måste ha svar på frågan ”vad har jag att vinna på det här” innan de kan tänka sig att betala för något, stort eller smått.

Föreställningen ”Ägd” med Fredrik Lindström och Henrik Schyffert turnerar just nu runt om i landet. Med både svart humor och en stor dos allvar tar den upp viktiga frågor, som varför så många människor konsumerar utan att egentligen veta varför. Det blir så tydligt i deras föreställning att fokus i vår samtid på så många sätt är fel. Varför lägger vi så mycket tid på saker och så mycket mindre tid på människor?

Varför lägger vi inte mer tid på att bry oss om våra arbetskamrater och familjemedlemmar eller någon som är ensam och behöver vår hjälp?

Ett samhälle med alltför stort fokus på pengar och väldigt lite hjärta blir ett betydligt kallare samhälle än det där vi delar det vi har med varandra, oavsett om det är lite eller mycket. Nu är det viktigare än någonsin att fortsätta kämpa för öppenhet, tolerans och människors lika värde.

Fackföreningarna växte fram i ett samhälle där solidaritet var ett levande ord vars betydelse utgjorde skillnad för väldigt många. Min önskan är att solidaritet ska bli lika viktigt för oss i dag som ett jobb vi trivs på, vänner vi tycker om och en familj vi älskar. Solidaritet borde bli ett ord som små barn lär sig betydelsen av tidigt och som de bär med sig hela livet i skolan och på arbetsmarknaden. Ett solidariskt samhälle är ett varmare samhälle, ett samhälle för alla.