Efter gymnasiet började Freja som timanställd. Först i äldre­omsorgen och senare i barnomsorgens vikariepool, tills det blev ett nära ett år långt vikariat på en förskola. När vikariatet tog slut började Freja åter i vikariepoolen som timanställd.

– Det var jobbigt att ständigt flytta runt till nya förskolor med nya rutiner och arbetskamrater. Därför sökte jag till köket på lasarettet. Det är bra här även om jag fortfarande är timanställd. Nu är jag i samma lokaler med samma arbetskamrater, säger hon.

Mobiltelefonen spelar en viktig roll i hennes liv. Arbetsgivaren kommer överens med henne i slutet av varje månad om hur mycket hon ska arbeta nästa månad. Det kan dessutom bli extra timmar när köket behöver någon som hoppar in vid sjukdom och vab.

– De ringer vid åtta på morgonen om det finns erbjudande om ledigt jobb, alla dagar i veckan eftersom köket är bemannat också på helger. Ibland kan de ringa senare på dagen också. Jag kan aldrig säkert veta när jag ska vara ledig. För säkerhets skull ser jag alla dagar i veckan som möjliga arbets­dagar.

Det händer att hon ibland säger nej till att jobba i köket. Även om hon ogärna gör det, av rädsla för att inte få fler jobb­erbjudanden.

– Oftast händer det när jag jobbar fackligt. Tidigare hade jag facklig tid två dagar i veckan för Kommunal som medlemsrekryterare. Men sektionen tyckte att det var fel att ge mig ersättning för förlorad arbetsförtjänst dagar som jag kanske inte skulle ha arbetat i köket.

LO-distriktet på Gotland ser dock inga problem med att anlita och ersätta Freja för att arbeta med facklig utbildning för unga.

Än så länge har det inte vållat några problem för Freja.

– Jag vet ganska långt i förväg när dessa uppdrag äger rum och jag meddelar det till min chef när vi gör upp om hur mycket jag ska arbeta kommande månad.

Enligt hennes egna beräkningar har hon nu arbetat som timanställd och vikarie åt region Gotland i minst 1 080 dagar, vilket enligt avtalet ger henne rätt till en fast anställning. Men lönekontoret håller inte med. Hon går nu igenom samtliga lönebesked fem år tillbaka i tiden för att räkna ut hur mycket hon har jobbat.

nligt Kommunals avtal med SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, har den som arbetat som vikarie och/eller visstids­anställd i minst tre år, 1 080 timmar, inom en femårsperiod rätt till fast tjänst.

Vikariat räknas som fort­löpande anställning. Då räknas alla veckans sju dagar in i anställningskontraktet. Visstidsanställda får endast räkna de dagar som de arbetat, lediga dagar i veckan ingår inte i anställningskontraktet. Därför kan det ta betydligt längre tid än tre år innan rätten till fast jobb börjar gälla för en visstidsanställd.

Freja säger att det varierar hur mycket hon arbetar per månad. Normalt är det 70 till 90 procent, ibland mer och ibland mindre.

– Med ersättningen från LO har jag efter skatt en månadsinkomst på 10 000–15 000 kronor. Men det har hänt att den varit lägre också.

Hon tycker att det är jobbigt att inte veta hur mycket hon ska jobba, när hon ska jobba och hur stor månadsinkomsten blir.

Som visstidsanställd blir hon också begränsad när det gäller banklån och bostad.

– När jag fick min hyresrätt fick jag inte skriva på kontraktet eftersom jag saknade fast inkomst. Min mamma fick skriva på i stället. Jag har faktiskt lyckats få bensinkort men min sambo som är vikarie i barnomsorgen nekades eftersom han inte har fast inkomst.