I den här filmen tar gubben Pettsson och hans kluriga katt steget ut ur Sven Nordqvists tecknade böcker och in i verkligheten. Alla roller görs av skådespelare utom Findus och mucklorna som är skickliga dataanimationer.

Det är finstämt berättat med underfundiga specialeffekter som gör att mycket känns igen från böckernas illustrationer, men det som är filmens stora charm blir också lite av en fälla. Igenkänning är mysigt och tryggt men den här filmen får aldrig riktigt ett eget liv. Lite friskt blod tillförs ändå av att Beda Andersson fått en större roll. Hon är Pettssons grannkvinna och håller hela bygden på fötter med sin nyfikna förmåga att lägga sig i och ställa till rätta. Hon spelas av Marianne Sägebrecht (från bland annat kultklassikern Bagdad café) med en frodig charm som värmer.

Sedan är det där med att dubba spelfilm. Hur ambitiösa försöken än är så är det svårt att få till det. Jag förstår att det kan vara bra för biljettförsäljningen att kunna säga att alla talar svenska, men jag hör hellre begåvade skådespelare prata tyska än irriterar mig på att läpparna rör sig lite i otakt med det som sägs.