Jordbruket är en bransch som drabbas av många arbetsolyckor, också med dödlig utgång.

Cecilia Lindahl har djupintervjuat lantbrukare och varit med på tolv mjölkgårdar för att följa djurskötare. Hon är forskare vid JTI (Institutet för jordbruks- och miljöteknik) och avhandlingen har hon gjort vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet).

Cecilia Lindahl följde arbetet när djurskötare förflyttar kor till mjölkning och klövverkning (att fila, klippa eller slipa klövarna) för att hitta risker i de momenten.

– Det jag kunde se var att drivningen till klövverkning var mer riskutsatt, korna tycker att det är lite obehagligt och är lite rädda. Rädda och stressade kor är farligare att hantera, de kan reagera på oväntade sätt som att sparka eller försöka fly.

När djurskötarna förflyttade kor till klövverkning – inte till mjölkning – hände att de blev sparkade, stångade, påsprungna eller påbackade.

I genomsnitt var det 14 sådana incidenter på en arbetsdag när man skulle utföra klövverkning, vilket görs två tre gånger per år. På en arbetsplats var det nästan 50 sådana incidenter på en arbetsdag. Dock handlade det i de här fallen inte om allvarligare skador än möjligtvis blåmärken.

– Oftast går det bra men man förstår att det ibland kan hända allvarligare olyckor.

Det var en ögonöppnare att det hände så pass mycket.

– Man tar medvetna risker för att spara tid eller pengar. De utsätts för små incidenter så ofta att det blir en del av vardagen.

Det som ökade riskerna var att man i samband med klövverkning bygger upp ett tillfälligt system med grindar där djurskötaren måste befinn sig inne bland de stressade djuren.

– På den gård som var bäst hade man ett stationärt system med en drivgång för 12 kor. De kunde driva korna utan att själva gå in i gången.

– Klövverkning är känt för att vara farligt och ändå har man inte tänkt till riktigt hur man bygger driftsystemen. Det var lite synd, för det här undantaget vi såg var så mycket säkrare.

Inte bara stressade kor ökar risken för olyckor – utan också stress hos djurskötarna.

– Det visade sig att om man hade höga krav i kombination med låg kontroll i arbetet så var det kopplat till incidenter. Så det är kopplat till stress i arbetet.

För att minska olyckorna säger Cecilia Lindahl att man redan i ritningsstadiet av gårdar skulle bygga så att det finns en barriär mellan människor och djur i stressiga situationer.

Man ska ha rätt kunskaper och kunna läsa djurens beteende och signaler, säger hon. Dessutom såg hon att personalen ofta tog onödiga risker under drivningen.

– Jag tror att det saknas bra kurser för djurskötare för att vidareutbilda sig. Det står i Arbetsmiljöverkets föreskrifter att arbetsgivaren är ansvarig för att anställda har kunskaper för att läsa djurs beteende, men det blir svårt för lantbrukare att uppfylla det.

KA har tidigare skrivit om projektet Sunt bondförnuft som syftade till att minska olyckorna, och förra året dog ingen i jordbruket.

– De allvarliga olyckorna ser ut att minska, men det slår olika från år till år så jag tror att det är för tidigt att säga att det går åt rätt håll. år. Det behövs ett långsiktigt arbete för att få bestående förändringar, säger Cecilia Lindahl.