Peter Fristedt trivs i grönskan. Bild: Johanna Svensson

Två portaler – en med vildvin och en med kaprifol – leder in i en av trädgårdarna i kolonilottsområdet Lundsbäck i Helsingborg. Första gången Peter Fristedt passerade genom dem kände han att han hittat rätt.

– Vi hade varit på jakt efter en kolonilott en tid, men inte fastnat för någon. Här föll jag för att trädgården är indelad i olika zoner, som rum, och att det är så lummigt, säger han.

Även Peters sambo Linda Ahlberg föll för lotten där de nu bor från början av april till slutet av september.

– Det är inte långt till vår lägenhet i centrum men under sommarhalvåret är jag inte där mer än två, tre gånger. Då vill jag bara vara här, säger Peter och visar runt i trädgården.

Bakom några träd och buskar gömmer sig en oas, fylld med ljudet av vatten.  

– Här vid dammen sitter vi när vi behöver svalka. Detta är vårt skuggigaste rum, berättar Peter.

Strax intill ligger ett lite stramare trädgårdsrum med singel som golv och buxbom klippt i olika former, och i en annan del av trädgården finns en zon med ätbart – rabarber, vinbär och ett land med bland annat jordgubbar, gurka och kryddor.

– På mornarna går jag hit och hämtar lite potatis och dill till kvällens middag.

Enligt Peter var inte han och Linda några ”trädgårdsmänniskor” när de skaffade lotten. Trots det hade drömmen om en egen täppa vuxit sig stark.  

– Min barndoms alla somrar tillbringade jag på en kolonilott och jag började längta efter det livet igen. Trädgårdsintresset fick vi sedan på köpet med lotten. Först visste vi inte ens hur man sätter potatis, men vi lär oss mer och mer hela tiden, säger han.

Växterna, rumsindelningen och utformning av rabatter – trädgårdens identitet som Peter och Linda fastnade för när de kom till kolonin första gången – har de bevarat, och på en stenplatta finns en avgjutning av de förra ägarnas händer.  

– Det visade sig att ena hälften i paret som hade lotten innan var fritidsledare och hette Hans Peter precis som jag. Vi har tänkt att vi ska gjuta in våra handavtryck bredvid deras.

För även om Peter och Linda älskade trädgården som den var när de tog över den tillför de också egna inslag som de tycker passar täppans personlighet. Mitt på en gräsmatta står till exempel ett par stövlar – en med klöver och en med suckulenter. Även en stol från Lindas mormor har blivit en trädgårdsprydnad genom att sitsen bytts ut mot planteringar.

Ett lite större tillägg som Peter och Linda planerar är ett växthus.

– Som kolonist har man hela tiden nya projekt och saker att fixa, både med stugan och med trädgården, konstaterar Peter som trots det förknippar kolonilivet med avkoppling.

– Man hör ju att många tycker att det är jobbigt med allt som ska göras i trädgården, men om trädgården blir en stress har den förlorat sin funktion. Det ska ju vara roligt med trädgård, och för mig är trädgårdsarbete avstressande. Jag gillar att det är mycket att göra, men det gäller att inte sätta för höga krav. Gräsmattan behöver inte vara klippt med nagelsax. En perfekt trädgård för mig är en som inte är perfekt.

ID: Peter Fristedt

Yrke: Elevassistent i högstadie-/särskoleklass.
Fackligt engagemang: Skyddsombud.
Ålder: 39 år.
Bor: Kolonistuga och lägenhet i Helsingborg.
Bäst med kolonilott: ”Allt. Att vara kolonist är en livsstil. Det är lagom mycket trädgård och stuga att ta hand om.”
Sämst med kolonilott: ”Inget. Jag älskar att vara här även när det regnar, då myser jag i stugan, och jag har inget emot att det är lite ”primitivt” med gemensam dusch och toalett.”

Så blir din täppa lik Peters och Lindas

Dela in trädgården i zoner. Skapa rum med exempelvis buskar och spaljéer.
Olika form och höjd. Rabatter måste inte vara raka och platta. Behåll eventuella kullar och tänk utanför det rektangulära. Använd även växter med olika höjd för att skapa dynamik.
Perenner och marktäckare. Perenner skänker glädje år efter år, och marktäckare som daggkåpa är vackra och gör att det blir mindre att rensa.
Mycket av samma sorts växt. Till exempel Campanula tätt intill varandra i en hel rabatt blir ett fint blomsterhav.
Skippa trädgårdstomtarna. Pynta i stället med sådant som du råkar ha hemma eller hittar i naturen.
Tänk på alla sinnen. Blomdoft i näsan, fuktig jord mot händerna, nyskördat på tungan och hela trädgården för ögat. Även trädgårdens ljud är viktiga och öronen får sitt med porlande vatten och fågelkvitter.
Locka fåglar med mat och husrum. I fågelholkarna på Peters och Lindas kolonistugevägg avlöser kullarna varandra. I år har även koltrastarna byggt bo i trädgården.

Peters 5 bästa trädgårdstips

1. Lyktor och solcellslampor. ”Varje kväll tänder jag levande ljus i kolonin – både ute och inne. Senast jag räknade hade jag 55 ljus att tända. Det blir väldigt stämningsfullt. Med olika typer av ljus kan man även förstärka trädgårdens rumsindelning. När jag var liten fanns ingen el i kolonistugor så för mig hör levande ljus ihop med kolonilottsliv.”
2. Låt det vissna vara kvar till våren. ”En vissnande trädgård är vacker och löv ger näring till jorden.”
3. Utnyttja trädgården på vintern. ”Under vinterhalvåret får man inte bo i kolonistugor, men man kan alltid göra utflykter dit på dagen. Trädgården är oerhört vacker när det är snö. Vi dricker glögg i kolonistugan på julafton, och har även firat nyår här.”
4. Strunta i trädgårdsarbetet när du inte känner för det. ”Risken är annars stor att trädgården blir förknippad med krav. Jag har dagar när jag inte gör något trädgårdsarbete alls och då kan jag verkligen längta efter det.”
5. Låt det vara lummigt. En skylt i en rabatt sammanfattar Peters trädgårdsfilosofi: ”Min trädgård är inte vanskött, bara härligt vildvuxen.”