Jämställdhetspott trubbigt vapen

Kvinnor med låg lön som arbetade på arbetsplatser utan så många andra lågavlönade kvinnor fick inte del av lika stora löneökningar.

Det är IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk värdering, som studerat Kommunals jämställdhetspotter från avtalet 2007 med SKL/Pacta.

Jämställdhetspotterna i avtalet innebar att arbetsplatser med kvinnor med en månadslön under 20 000 kronor skulle tillföras extra löneutrymme.

– Vi ser att lågavlönade kvinnor fick en högre löneökning 2007-2008 än högavlönade kvinnor eller lågavlönade män. Men tittar vi närmare förstår vi att det beror på att man arbetar på arbetsplatser med stor andel lågavlönade kvinnor, säger Tove Eliasson, nationalekonom och en av författarna till rapporten.

Har fördelningen på arbetsplatserna gått just till lågavlönade?

– Nej, att individer som arbetar på arbetsplatser med många lågavlönade har fått högre löneökning är inte samma sak som att just de lågavlönade har fått det. Extralönen har spritts ut till alla anställda och har inte delats ut specifikt till de lågavlönade kvinnorna.

Vad blev effekten av jämställdhetspotterna?

– Den generella tolkningen är att individer på arbetsplatser med många lågavlönade kvinnor har fått en bättre löneutveckling.

Så lågavlönade kvinnor som var relativt ensamma om det på sin arbetsplats – de fick inte del av jämställdhetspotterna i samma utsträckning?

– Det stämmer, åtminstone om man studerar individer med löner nära 20 000 kronor, säger Tove Eliasson.

IFAU-rapporten ”Avtalslöner, löner och sysselsättning” har också tittat på effekten av höjda lägstalöner generellt. Även där har de specialgranskat Kommunals avtal med SKL/Pacta.

Det visar att höjda lägstalöner påverkar den faktiska lönebildningen för de anställda. Framför allt för de som saknar erfarenhet. En effekt blir också att höjda lägstalöner trycker ihop lönerna bland dem som tjänar minst.

Höjda lägstalöner påverkar också vilka som stannar kvar i anställning. Fler väljer att stanna kvar när lönen höjs, men det är främst de ”högpresterande” (i undersökningen: med högre betyg från grundskolan) som stannar och de ”lågpresterande” som skiljs från sina anställningar.

Grupper med svag förankring på arbetsmarknaden missgynnas alltså, enligt rapporten.

– Vi tolkar resultatet som så att de svagaste tycks ha mindre chanser att få jobb med en högre lägstalön, säger Anders Forslund, en av författarna.

Borgerliga politiker brukar förespråka lägre ingångslöner för att svaga grupper lättare ska komma in. Betyder det att de har rätt?

– För det första ser vi väldigt små sysselsättningseffekter, och netto är det en positiv sysselsättningseffekt även om det går åt fel håll för dem med de sämsta förutsättningarna. Och skulle man sänka lägstlönen med, säg 20 procent, skulle effekten ändå inte bli jättelik.