EU-valet styr oss mer än vi tror

I Europaparlamentet ingår de valda ledamöterna i grupper efter vilket parti de tillhör. Här framgår i vilka grupper de svenska partierna finns idag. De borgerliga partierna har majoritet. Men blockpolitik finns inte på samma sätt som i den svenska riksdagen. Olika grupper kan samarbeta för att bilda majoritet i en fråga. Borgerliga EPP har ofta samarbetat med socialdemokratiska S&D.

Totalt 766 platser (mandat), varav 20 svenska. Minskas till 751 i år.

Grupper:

GUE/NGL – ”Europeiska enade vänstern/Nordisk grön vänster”
Svenska ledamöter: 1 vänsterpartist

S&D – ”Progessiva förbundet av socialdemokrater i Europaparlamentet”
Svenska ledamöter: 6 socialdemokrater

G/EFA – ”De gröna/Europeiska fria alliansen”
Svenska ledamöter: 2 piratpartister, 2 miljöpartister

ALDE – ”Alliansen liberaler och demokrater för Europa”
Svenska ledamöter: 3 folkpartister, 1 centerpartist

EPP – ”Gruppen för europeiska folkpartiet (kristdemokrater)”
Svenska ledamöter: 4 moderater, 1 kristdemokrat

ECR – ”Europeiska konservativa och reformister ”
Konservativa EU-skeptiska partier.

EFD – ”Gruppen för frihet och demokrati i Europa”
Här ingår nationalistiska och invandringskritiska partier.

Grupplösa Partier som inte vill eller kan samarbeta i en grupp. Bland annat högerextrema partier.

Nya grupper efter valet
När valresultatet är klart bestämmer de valda vilken grupp de vill ingå i. Man kan byta grupp och bilda helt nya grupper. Om till exempel Sverigedemokraterna, Feministiskt initiativ eller Junilistan får platser i parlamentet får de bestämma om de ska ingå i en befintlig grupp, försöka bilda en ny grupp eller vara grupplösa. Vill de gå med i en grupp måste de god-kännas av gruppen.

6 frågor: så har grupperna röstat

I EU-parlamentet är det vanligt att man röstar olika fast man ingår i samma grupp. Det gör att personvalet har stor betydelse. Här visar vi hur majoriteten i varje grupp röstat under den senaste perioden. Vi har valt ut sex frågor.

1. Arbetsmiljö: Majoritet vill underlätta för företagen

Stöd till kommissionens förslag om arbetsmiljöstrategi för att underlätta för företag med upp till 249 anställda (99 procent av alla företag inom EU). Strategin innebär att medlemsstat-erna ska undvika att ha bättre regler för arbetsmiljön än vad EU:s minimiregler kräver.

Så röstade svenskarna: Alla röstade på samma sätt som majoriteten i sina respektive grupper, utom Vänsterpartiet som var frånvarande.
 

2. Upphandling: De flesta röstade för villkor enligt kollektivavtal

Beslut om nya upphandlingsdirektiv som bland annat innebär att de som upphandlar måste kräva att entreprenör har kollektivavtal eller följer de villkor som finns i dessa avtal. Det blir också lättare att ställa miljö– och andra kvalitetskrav. Lägsta pris får inte avgöra.

Så röstade svenskarna: Alla röstade på samma sätt som majoriteten i sina respektive grupper,utom Carl Schlyter, Miljöpartiet, som inte röstade.
 

3. Säsongsarbete: Bättre villkor för bärplockare fick stöd

Beslut om direktiv som ska ge bärplockare och andra säsongsarbetare från länder utanför EU samma rättigheter och skydd som värdlandets arbetare enligt lag och kollektivavtal när det gäller anställnings– och arbetsvillkor. Anställningserbjudande ska vara bindande. Huvud– och mellanentreprenörer kan bli ansvariga om en underleverantör inte följer de regler, som finns i dessa avtal.

Så röstade svenskarna: Vänsterpartisten och en socialdemokrat var frånvarande. Christian Engström från Piratpartiet avstod från att rösta. I övrigt röstade svenskarna som majoriteten i sina grupper.
 

4. Utländsk arbetskraft: Svensk vänster gick emot majoriteten

Beslut om att godkänna tillämpningsdirektivet för utstationeringsdirektivet. Det gäller för utländska arbetare som tillfälligt arbetar i ett annat EU–land. Det nya direktivet ska öka värdlandets kontrollmöjligheter, krav om att det utländska företaget har en representant som har mandat att förhandla med facken samt krav om huvudentreprenörsansvar inom byggsektorn. Medlemsländer har rätt att införa huvudentreprenörsansvar inom fler branscher.

Så röstade svenskarna: Vänsterpartiet och Socialdemokraterna röstade ja till förslaget, och gick därmed emot majoriteten i sina partigrupper. I övrigt röstade svenskarna som majoriteten i sina grupper.
 

5. Graviditet: Knapp majoritet för förlängd ledighet

Förlängd graviditetsledighet från 14 till 20 veckor med full lön. Förslaget stoppades sedan i Rådet där ett antal regeringar vägrade att acceptera förslaget. I parlamentet vann det med knapp majoritet, 327–320, av GUE, S&D, Gröna/EFA samt röster från EPP framför allt från Polen, Litauen, Ungern och Litauen. (Källa SIEPS)

Så röstade svenskarna: Alf Svensson, Kristdemokraterna, röstade ja och gick därmed emot majoriteten i sin grupp. Övriga svenskar röstade som majoriteten i sina grupper.
 

6. Miljö: Ja till att INTE höja priset på utsläpp av koldioxid

Beslut om att stoppa kommissionens förslag om åtgärder för att höja priset på utsläpp av koldioxid för att värna miljön. Parlamentet fällde förslaget med 334 Ja (till att säga nej till höjda priser) mot 315 Nej (till att stoppa förslaget).
Det var EPP, däribland de fyra moderaterna Gunnar Hökmark, Christoffer Fjellner, Anna Maria Corazza Bildt och Anna Ibrisagic, som vann omröstningen med stöd av konservativa, nationalistiska och liberala ledamöter.

Så röstade svenskarna: Den svensk i EPP som röstade mot partigruppen var Alf Svensson, Kristdemokraterna. Övriga svenskar röstade som majoriteten i sina grupper.