Medicinering inte enda alternativet
Professor Johan Fastbom har arbetat med forskning om läkemedel och äldre i tjugo år.
Han menar att vårdpersonal har en viktig roll att fylla för att få ner användningen.
När vi blir gamla tål vi mediciner sämre. Det beror delvis på att kroppen inte kan göra sig av med läkemedelssubstanserna lika fort.
Samtidigt blir organ som njurar och hjärnan känsligare. Det är något som läkare måste tänka på när de skriver ut läkemedel.
– Man brukar behöva reducera doserna till äldre. En del läkemedel ger också ökad risk för biverkningar hos äldre och bör undvikas. Framför allt lugnande och sömnmedel. Sedan finns det läkemedel som kan ge kognitiva störningar – minnesstörningar bland annat. I värsta fall kan man utlösa förvirringstillstånd med sådana läkemedel, säger Johan Fastbom, professor i geriatrisk farmakologi vid Karolinska Institutet.
Hur påverkas de som arbetar i äldreomsorgen av att många äter mycket läkemedel?
– Det är klart att om en boende är trött och kognitivt påverkad eller ramlar så ökar tyngden. Det kan bli besvärligare för personalen än om man har pigga äldre. Det är viktigt att både läkare, vårdpersonal och sjuksköterskor tänker läkemedel om en äldre person har något symptom; är trött, har ont i magen, är förstoppad eller har svårt att sova. Det kan bero på läkemedel.
I Valdemarsvik ser man att antalet fallolyckor minskat när de äldre äter mindre medicin. Finns det ett samband?
– Det kan det finnas. Det finns många riskfaktorer för fall, men läkemedel är en av de viktigaste faktiskt.
Någon skulle egentligen sätta sig ner och skriva en bok och göra en sammanställning av alla tips. Läkarna kan inte det där.
Det finns sätt att lugna och få de äldre att känna ro utan medicin, ofta sätt som vårdpersonalen använder, men som inte når andra yrkesgrupper.
– Någon skulle egentligen sätta sig ner och skriva en bok och göra en sammanställning av alla tips. Läkarna kan inte det där. Om de visste vad som fanns vid exempelvis oro, så skulle de kanske ordinera det i stället.
Vad tänker du på då? Har du något konkret exempel?
– Ett bra exempel är att ge en kaloririk och god dryck till natten. Då sover de gott för att de är mätta och belåtna i stället för att de ska vakna av att de är hungriga för att de har för lång nattfasta. Ge en mugg rapsolja vid förstoppning eller att gå ut och gå i solen så de sover bättre. Det finns massor med knep. Det finns väldigt lite evidens på att det fungerar. Men om det å andra sidan är metoder som känns ofarliga så kan man pröva. Det är ju trevligt att ta en promenad.
Tips på alternativ till medicinering
Sov bättre: Kaloririk dryck (exempel Säröbomb som i Halland), promenad i solen på dagen.
Förstoppning: Rörelse, mugg rapsolja i stället för laxermedel eller en fiberrik gröt med mycket katrinplommon, aprikos och russin i.
Oro: Taktil massage för dementa eller bolltäcken som ger massage på natten.
Säröbomber som sängfösare
I Halland arbetar man med ickefarmakologiska metoder. Där har landstinget tagit fram recept på Säröbomber som vårdpersonalen kan använda i stället för sömnmedel. Tänk på att inte ändra medicinering själv utan att prata med ansvarig läkare.
Det här behöver du:
4 dl standard- eller mellanmjölk
4 dl mild yoghurt
1 dl vispgrädde
1 dl rapsolja
1 dl socker eller till lagom sötma
5 dl frysta bär
Gör så här:
Mixa allt utom bären. Tillsätt bären och mixa igen.