Förrädiskt lurar döden bakom var krön

spottar dig rakt i ansiktet gång på gång

du kämpar på, går din egna väg

din tid räknas ner, dag för dag

 

mina tårar torkar du som tröst

du är den starke, det borde vara jag

kärleken flätar oss samman

när döden vill ta oss isär

 

bakom varje krön lurar döden

en dag blir du fast

inte än, men snart

tills dess lever vi fullt ut

 

till dess älskar vi