– En väldigt stor del av kostnaderna för personlig assistans är lön. I längden går det inte att bortse från att löneutvecklingen påverkas negativt, säger Harald Wessman, vd för Sveriges största assistansföretag Humana Assistans AB.

Kommunal vill ogärna ge sig in en diskussion om vad detta kan innebära.

– Det är svårt att ge en kommentar på vad detta kommer att innebära för assistenternas löner och arbetsvillkor. Det blir bara lösa antaganden. Löner och anställningsvillkor regleras i kollektivavtal, säger Kommunals ombudsman Margareta Johansson, som förhandlar många av kollektivavtalen för assistansbolagen.

Enligt Harald Wessman har 40-50 kommuner på senare år beslutat sänka ersättningen till assistansbolagen. Det här handlar alltså om personlig assistans där kommunen står för kostnaderna och där statlig assistansersättning från Försäkringskassan inte beviljats. Och bakgrunden är att det blivit allt svårare att få beviljat statlig assistansersättning, vilket gjort att kommunernas kostnader har ökat kraftigt.

Nyligen fattade Linköpings kommun beslut om att sänka schablonersättningen från 280 kronor per timme till 269 kronor, och 255 kronor per timme för assistans där anhöriga utför arbetet. Och i fredag denna vecka (den 4 april) kan Nämnden för funktionshinder i Örebro komma att fatta beslut om att sänka ersättningen till 249 kronor per timme. Bland de lägsta ersättningarna i landet, enligt assistansbolagen.

– Sveriges Kommuner och Landsting argumenterar varje år för att den statliga ersättningen för assistans måste höjas och samtidigt sänker kommuner själva ersättningen för de privata utförarna, säger Harald Wessman.

Den statliga assistansersättningen ligger på 280 kronor per timme.

Kommunal i Örebro har i samverkanförhandlingar med kommunen inte haft några invändningar mot sänkningen av timbeloppet.

 – Örebro har haft tre schablonnivåer där man valt att slå ihop den högre nivån och mellannivån till den summa som nu föreslås. Där det finns kollektivavtal regleras lön och anställningsvillkor. Där täcks kostnaderna enligt förslaget. Man sänker vinstmarginalen, säger Inger Westerberg ordförande den aktuella Örebrosektionen.

Men är ni inte oroliga för att det är negativt för assistenternas löneutveckling?

– Vi såg det inte så, att det ska påverka lön och anställningsvillkor för de personliga assistenterna.

Det är vad assistansbolagen hävdar.

– Det får stå för dem. Det beror ju helt och hållet på hur bolagen använder assistansersättningen, säger Inger Westerberg.

Det pågår fler juridiska processer runt om i landet där kommunernas sänkningar av ersättning är föremål för prövning.

KA har sökt såväl nämndordförande som förvaltningschef i Örebro, utan resultat. Vi har inte heller lyckats nå företrädare för SKL.

SKL har tidigare i olika sammanhang slagit larm om att kostnaderna för assistans håller på att vältras över på kommunerna. I en statlig utredning om assistansfusket för ett par år sen yttrade sig SKL så här:

”För kommunerna har Försäkringskassans striktare behovsbedömning av de grundläggande behoven, som avgör om en person är berättigad till personlig assistans, medfört en ökning av brukare som har personlig assistans i kommunens regi.”