Vi har alla varit där. Åren runt 20. Sebastian längtar efter den stora kärleken. En man som luktar gott. Han träffar Andreas, en tuff kille i skinnjacka, och deras sommarförälskelse växer snart till något starkare. Men det gör också ont. ”Jag är inte bög”, säger Andreas till slut. Samtidigt kan han inte leva utan Sebastian. Deras kärlekshistoria är lika mycket tårar som skratt.

”Nånting måste gå sönder” är en träffande titel. För ganska många saker går faktiskt sönder i filmen. Framför allt illusionen om vem man är.

Jag hoppas Ester Martin Bergsmarks ömsinta berättelse når ut till många. Queera kärleksdraman är vi inte bortskämda med. Det blir aldrig klyschigt, varje scen känns äkta och dialogen är underbar. Saga Becker som Sebastian och Iggy Malmborg som Andreas är fantastiskt bra och jag tvivlar inte en sekund på deras kärlekshistoria.