Kommunal är försiktigt positivt till förslagen.

– Det viktigaste är nog det här med sjukkostnaderna. För det tycker vi ger incitament åt arbetsgivarna att jobba förebyggande med arbetsmiljöfrågorna, säger Kommunals ombudsman Marie Boström.

Tidigare har kommunerna till stor del fått stå för kostnaderna vid sjukdom, även för assistansföretagens anställda.

Utredningen säger samtidigt att nuvarande assistansersättning varit ungefär 20 kronor för hög sen 2009 (280 kronor per timme 2014).

I tidningen Dagens Samhälle uttalar sig Annika Wallenskog, tillförordnad avdelningschef på Sveriges Kommuner och Landsting om detta, och säger:

– I praktiken kommer en sänkning att medföra betydligt sämre anställningsvillkor för personliga assistenter.

Marie Boström på Kommunal påpekar att utredaren aldrig pratat om att sänka assistansersättningen.

– Vi blev väldigt förvånade när vi läste det uttalandet. Vi förstår det inte riktigt, säger hon.

Dessutom vill Kommunal ogärna blanda in assistansersättningen i samma diskussion som löner och anställningsvillkor:

– Om ersättningen inte skulle höjas ett år så betyder ju inte det att våra medlemmar inte får några löneökningar. Vi har ju kollektivavtal och det är i löneförhandlingar sådant bestäms.

Utredningen föreslår också att en ny tilläggsschablon införs i assistansersättningen för brukare med stora assistansbehov på nätter och helger.

Ett annat förslag, som Kommunal stödjer, är att det ska krävas avtal mellan brukare och assistansanordnare där kvalitet och brukarens inflytande ska säkerställas. Även förslaget att brukare inte ska kunna vara arbetsledare för personliga assistenter, gillas av facket.

Utredningen ska förmodligen ut på remiss under våren. Troligen kommer Kommunal vara en av de instanser som får tycka till om förslagen.