På lördag är det Internationella kvinnodagen. Men trots det är det männen som firar. De tjänar fortfarande i genomsnitt 4500 kronor mer i månaden än Sveriges kvinnor.

Som feminist är det lätt att känna sig tjatig. Men så länge kvinnor får lägre lön än män och så länge den förändring som syns i statistiken är på myrstegsnivå, krävs fortsatt strid för att ge kvinnor samma ekonomiska makt som män.

Statistiken kring löneskillnader visar på två saker: att kvinnor har lägre lön än män inom samma yrkeskategori och att kvinnodominerade yrken värderas lägre än mansdominerade. Därför vill Miljöpartiet höja lönerna i kvinnodominerade yrken i Stockholms stad.

Kommunerna har jämförelsevis lyckats bra med att jämna ut kvinnor och mäns lön inom yrkeskategorierna. Det tyder på att insatser som lönekartläggningar lyckats bra på kommunnivå. Däremot finns stora löneskillnader mellan olika yrkeskategorier inom kommunerna, där kvinnodominerade yrken ofta har låga löner. I Stockholms stad, liksom övriga kommuner, domineras de lägst betalda yrkena av kvinnor. Utan dessa kvinnor i äldreomsorgen och förskolan skulle vårt samhälle sluta fungera. Trots det tvingas de här yrkesgrupperna ofta stå tillbaka när det gäller att få en skälig och jämställd lön.

Även om det är arbetsmarknadens parter som ska göra upp om villkoren på arbetsmarknaden måste även vi som politiker se och ta vårt arbetsgivaransvar.

Miljöpartiet vill satsa 20 miljoner kronor på att höja lönerna i de lägst betalda yrkesgrupperna i Stockholms stad. Som ett räkneexempel skulle vår satsning räcka till att höja månadslönen med nästan 1200 kr för 1000 av stadens lägst betalda medarbetare. På det här sättet kan Stockholms stad föregå med gott exempel och bidra till en mer jämställd arbetsmarknad.

Vi måste även se till att alla människor, oavsett kön, orkar jobba ett helt yrkesliv. Arbetsmiljöverket har visat att fler kvinnor än män drabbas av dålig hälsa kopplat till jobbet och att det är vanligare bland kvinnor att tvingas sluta arbeta i förtid på grund av hälsoskäl. Belastningsskador är den vanligaste orsaken till arbetssjukdomar och fler kvinnor än män uppger idag att arbetsbelastningen ökar. Många kvinnor arbetar under tuffa fysiska förhållanden och med schemalagda arbetstider under veckans alla dagar och tider på dygnet.

Att kvinnor blir mer sjuka av sina jobb än män är ett stort jämställdhetsproblem vilket i slutändan inte bara påverkar kvinnors hälsa utan även deras ekonomi. Idag har nästan hälften av kvinnorna som är pensionärer en pension under fattigdomsgränsen. Av de 100 000 pensionärer i Sverige som enbart lever på garantipensionen är 82 procent kvinnor. Dessa kvinnor lever på en pension på 5000-8000 kr i månaden netto. Deltidsarbete och låg lön är huvudorsaker till att kvinnor drabbas så hårt ekonomiskt inte bara under yrkeslivet utan även efter pensionen. För att åtgärda den ekonomiska ojämställdheten mellan kvinnor och män under hela livet behövs alltså satsningar på högre lön men även på bättre arbetsmiljö och rätt till heltid.

Stora ord om jämställdhet har vi hört förut, men resultaten i kvinnors vardag har varit för få och för små. Det är dags att sätta pengar bakom orden och höja lönerna i kvinnodominerade yrken.

Åsa Lindhagen (MP),
gruppledare i Stockholms Stad