Växjö, Mjölby, Skara och Falun är exempel på kommuner där friskvårdstimmen har tagits bort enligt tidningen Vision. Arbetsgivarnas argument är enligt Vision att det är en dyr förmån som inte kan utnyttjas av alla.

KA har pratat med kommunalaren Åsa Hedlund. Hon arbetar som barnskötare på en förskola i Falun. Tillsammans med sina arbetskamrater har hon provat på zumba och yoga. De har även bowlat, åkt skridskor, gymmat och sprungit Tjejruset.

­– Vi har rört på oss mer, börjat tänka i andra banor. Vågat börja träna.

Hon tror att arbetsgruppen kommer att umgås mindre efter att friskvårdstimmen har tagits bort.

– Alla vill inte vara med jobbet på fritiden.

Åsa Hedlund tycker att det är viktigt att ta vara på friskvård.

– Vi måste stärka oss, stärka våra kroppar om vi ska klara av det här jobbet.

På hemtjänsten i Falun arbetar Emil Alalauri som undersköterska. Han har gått på massage, paintball och ljusstöpning tillsammans med sin arbetsgrupp.

– Gruppaktiviteterna var väldigt bra. När vi har haft det är det bättre stämning i gruppen. Det är som med vilket förhållande som helst.

Emil Alalauri tycker ändå att friskvårdsbidrag är ett bättre alternativ för honom. 1200 kronor tycker han vore den ideala summan.

– Det är det bästa för att ge mig en push att gå till gymmet.

I Falun kan man få maximalt 1000 kronor i friskvårdsbidrag om året.

Inger Klangebo, HR-chef på Falu kommun, ser inte att det är ett problem att friskvårdstimmen är borttagen.

– Det är viktigt att arbeta med andra saker, arbetsmiljö och personalfrågor i ett bredare perspektiv.

I en studie har Ulrica von Thiele Schwarz och Henna Hasson undersökt vad friskvården har för inverkan på arbetsplatser.

– Det finns goda effekter av att man tränar på arbetstid, säger Ulrica von Thiele Schwarz.

I studien undersöker de hur friskvård påverkade de anställda på två arbetsplatser inom Folktandvården.

– Kostnader för sjukfrånvaro sjönk med 20 procent hos de som tränade.

Innan man tar bort friskvårdstimmen tycker Ulrica von Thiele Schwarz att man bör fundera på vad företaget tjänar på det.

­– Om man använder den kan det leda till ökad produktivitet. 

Hon tror även att det kan bidra till hur medarbetare och kunder ser på organisationen.

– Det finns vinster direkt men även på sikt.

Studien om friskvård

Studien pågick under ett års tid och omfattade 200 personer på Folktandvården i Stockholm. En grupp fick möjlighet att träna 2,5 timmar i veckan fördelat på två tillfällen. En annan grupp fick arbeta 2,5 timmar mindre i veckan utan att behöva träna. En tredje grupp arbetade 40 timmar i veckan utan friskvård. De som tränade hade lägre sjukfrånvaro och upplevde att de åstadkom mer på arbetet.
Bakom studien står Ulrica von Thiele Schwarz vid Stockholms universitet och Henna Hasson vid Karolinska institutet.