Agneta Berge: Galga, mangla, vika och gå sönder

Runt om i landet finns runt 500 tvätteriarbetare organiserade i Kommunal. I Norrköping stämplar de in klockan 06:48 varje morgon, och ut klockan 16:12. Däremellan: galga, mangla, vika. Ackompanjerade av tvätteribullret. Och så går det runt.

I nära fyrtio år för några. Från mormor, via mamma, till dotter, för andra.

Uppgifterna är enformiga, men de vet att deras arbete är en kugge i ett hjul. De är stolta över att gå till jobbet, över att göra sina timmar, och över att kunna försörja sin familj.

Och de själva är som en familj. Tvätteriets starka gemenskap, och rädslan för att en dag behöva lämna den. De pratar om hur de enas om någon vill försämra deras villkor. En kampvilja som den bland tvätteriarbetarna i Alingsås, som var redo att gå ut i strejk i senaste avtalsrörelsen för att höja sina lägstalöner, och som vi berättade om i KA nummer 9/2013 (se länk).

Men dokumentären är också skildringen av dessa kvinnors kroppar. Som förbrukas.

”Det spelar ingen roll att någon talar om för en när man är 20, att om 20 år så har du slitit ut din kropp”. Vi hör hennes tårar, men vi ser dem inte. Kvinnorna som talar förblir röster över arbetande kroppar bland klädhögar.

En röst är nära att brista när hon säger att ”kroppen säger nej, nej – hjärnan säger ja, ja”. Hon vill så gärna jobba. Och dem vars kroppar redan har gått sönder, är det ingen som tackar idag.

En kvinna är besviken på sig själv. På hur hon stått och gått och böjt sig. Hon bär inte bara den trasiga kroppen, utan också ansvaret. När slutade vi ta gemensamt ansvar för arbetsmiljön, och la över det på denna kvinnas axlar? Varför väljer vi ett femte jobbskatteavdrag framför att hjälpa henne att hålla till pensionen?

Tvätteribullret växlas med Chopins toner. Det är vackert. Men också en symbol för dessa kvinnors underordning till den mäktiga mannen. Han i frack vid flygeln. Som vakar över kvinnorna i bomullslinnen som galgar, manglar, viker och går sönder. Som är närvarande i Chopins toner genom hela filmen. Som tillåter att tvätterikvinnornas berättelse berättas. 

Flera av dem säger att de känner sig bortglömda i samhället. Nu finns deras berättelse, i en vacker dokumentär. Och den går att se till den 15 mars på SVT Play.