– Det här är bättre.

Det är Amanda Jörgensen och Domina Stjerneklev helt eniga om. Båda har jobbat i vården förut, hade nästan 300 dagars anställning och snart företrädesrätt. Därför visste de att de inte skulle få jobba kvar – det är bara undersköterskor som anställs.

– Nu fick jag ett år till och slipper vara orolig, säger Amanda Jörgensen som arbetar i hemtjänsten i Lagan, där hon tidigare var vikarie.

Sedan i januari är de BAL:are som man säger i Ljungby. Eller har en arbetslivsintroduktionsanställning, som det egentligen heter. Det betyder 75 procents arbete, 25 procents undervisning och handledning. Lönen är 75 procent av det centrala avtalets lägstalön, alltså 12 870 kronor i månaden.

Domina Stjerneklev är tillbaka på Åbriken, ett särskilt boende i Lagan, där hon tidigare vikarierade. Förr var lönen beroende av hur mycket hon jobbade. Nu tjänar hon mer.  Amanda Jörgensen tjänar  lika mycket som förut, OB och extrajobb inräknat. Båda tycker att de klarar sig på sin lön.

Bäst är att de känner sig som en del av teamet.

– Jag har en egen rad. Det är skönt att veta när jag ska jobba och när jag ska vara ledig. Det är inte lika lätt att veta som timanställd, säger Domina Stjerneklev.

I Ljungby ska anställningarna förstärka grundbemanningen, men också täcka frånvaro.

– Det känns kul att gå in för någon annan, säger Adrian Dragomir som arbetar på Ljungberga, ett särskilt boende för äldre, i Ljungby.

Men om Amanda Jörgensen skulle bli sjuk skulle kommunen få ta in en vikarie för henne.

De ska också läsa 300 poäng av vård- och omsorgsprogrammets 1 650, dagen innan lärde de sig hjärt- och lungräddning.

– Alla borde kunna det. Kunskap är makt, ju mer kunskap du har desto mer klarar du. I det här jobbet kan allt hända på en dag, säger Domina Stjerneklev och skrattar.

Peter Freij är ordförande för Kommunals sektion vård- och omsorg i Ljungby och är positiv men hade hellre sett 75 procent av den lokala lägstalönen, alltså 13 350 kronor. Han vet att merparten tidigare varit timvikarier. 

– När man närmar sig 300 dagar är man inte intressant längre, man vill inte ha in outbildade, säger Peter Freij.

I Ljungby ska anställningarna förstärka grundbemanningen, men också täcka frånvaro.

– Man ska inte tränga undan de som redan har jobb. Men det har vi inte sett än, säger Peter Freij.

Frånvaro som täcks räknar kommunen som en intäkt, enligt Mikael Johansson, personal- och kvalitetsstrateg på Ljungby kommun:

– Jag tror att vi kommer gå plus.

Han ser en fördel med att de som tidigare varit timavlönade återigen är anställda.

– De kan gå in snabbt och jobba självständigt.

I Ljungby finns redan nu planer på fortsatta anställningar och utbildning för 2015.

Även i Region Skåne har 20 ungdomar fått så kallade arbetslivsintroduktionsanställningar. De ska arbeta vid olika arbetsplatser i regionen med bland annat städning, kost och hantverk.

Yrkesintroduktionsanställningar

Kommunal har två avtal med Sveriges Kommuner och Landsting, SKL:
BAL 13, arbetslivsintroduktionsanställning, ett års anställning som inte ger företrädesrätt. 25 procent av arbetstiden ska vara utbildning. Lönen är 75 procent av avtalets lägstalön för outbildad, vilket blir 12 870 kronor i månaden. Gäller arbetslösa 19-25 år. Från 1 september även de över 25 år.
BUI 13, utbildnings- och introduktionsanställningar, ett års anställning som inte ger företrädesrätt men övergår i en tillsvidareanställning. 25 procent av arbetstiden ska vara utbildningen. Lönen är 75 procent av lägstalönen för utbildad, alltså 14 227 kronor. Gäller de som gått vård- och omsorgsutbildning men saknar erfarenhet.