I genomsnitt har det gett en undersköterska med lön runt 22 000 kronor en skattesänkning på ett antal hundralappar i månaden – men samtidigt en skattehöjning jämfört med män som sänkt hennes inkomster (de pengar hon får i plånboken) och även ökat skillnaden i disponibel inkomst mellan kvinnor och män. Detta framgår även i regeringens egen budgetproposition 2013/14. Jobbskatteavdraget, regeringens flaggskepp för ”arbetslinjen” har alltså inneburit en straffskatt för kvinnor samtidigt som skattesänkningen inte lett till fler arbeten: Männen som fick merparten av pengarna har inte börjat jobba mer. (Vilket regeringens utvärderingsinstitut IFAU visat i en rapport från professor Eva Mörk. )

För kvinnorna ser kalkylen ut som följer:

Skattesänkningarna: Kvinnors skatt sänks mindre än mäns, de har lägre lön och arbetar färre timmar. En stor del av kvinnorna jobbar i offentlig sektor, där timmar försvinner och många kommunalare fått betala skattesänkningar med sämre arbetsvillkor och osäkrare inkomst. I stället för att satsa välbehövliga resurser på akutsjukvård, skola och äldreomsorg har kvinnorna straffats dubbelt. Kvinnorna i välfärdssektorn har fått finansiera männens skattesänkningar.

Försäkringarna: Kvinnor är mer beroende av välfärdsförsäkringarna, de är oftare ensamstående föräldrar och tar ut tre fjärdedelar av föräldraledigheten. Medan män får skattesänkningar när de går till jobbet får kvinnor inga skattesänkningar på föräldrapenningen. Kvinnor lever längre än män – pensionsinkomsten har högre skatt och betraktas inte som den uppskjutna lön den är. Kvinnor är sjukare än män och sjukersättningen har högre skatt än arbete.

Obetalt arbete: Neddragningar i offentlig sektor tvingar kvinnor att gå ner i tid för att vårda anhöriga, vilket bland annat Kommunal visat i en uppmärksammad rapport. Deras gratisarbete ökar inkomstklyftan.

Sammantaget har den borgerliga regeringens jobbskatteavdrag ökat klyftan mellan kvinnor och män. Och de pengar som jobbskatteavdraget kostat är tillräckligt för att få en fungerande vård, skola och omsorg.

Pengarna hamnade hos välavlönade män i stället för i vård, skola och omsorg där de gjort nytta för kvinnor. Jobbskatteavdraget är en stor skam. Detta borde jämställdhetsdebatten handla om.