För den moderatledda regeringen har skattesänkningar varit motorn i den ekonomiska politiken. De så kallade jobbskatteavdragen förväntades skapa nya arbetstillfällen och ökad aktivitet i ekonomin. Ett av jobbskatteavdragets effekter blev istället att inkomst från pension, sjuk- och arbetslöshetsförsäkring, samt föräldrapenning nu beskattas hårdare än löneinkomst. En uppenbar orättvisa som förstärkt de  ekonomiska klyftorna.

Resultatet när det gäller sysselsättningsökning är minst sagt omtvistade. Regeringens framhåller i sin självpåtagna optimism 100 000 nya jobb. Det skall naturligtvis ställas i jämförelse med de totala skattesänkningarna på cirka 130 miljarder kronor. Om det nu blev nya jobb, så var de minst sagt kostsamma. Det regeringen inte talar om är att arbetslösheten har ökat från 260 000 till cirka 400 000 personer.

Regeringens strategi har således misslyckats. Arbetslöshetens totala nivå är och har alltid varit det centrala för den ekonomiska politikens utfall.

Den misslyckade arbetsmarknadspolitiken har också haft en annan effekt. Resurserna till vår gemensamma välfärd har minskat. Inom kommunsektorn ökar behovet av både skattehöjningar och besparingar till följd av regeringspolitiken. Trots detta präglades höstriksdagen av regeringens envetna försök att driva igenom nya skattesänkningar. Man lyckades med 12 miljarder i nytt så kallat jobbskatteavdrag, men förlorade omröstningen om höjd brytpunkt och samhället fick 3 miljarder mer till skolan och välfärden.

Moderaternas längtan att gå vidare med nya skattesänkningar manifesterades också på deras partistämma i höstas. Ytterligare skattesänkningar på 35-40 miljarder klubbades som en framtidsstrategi. Då är det viktigt att notera de senaste skattesänkningarna gjordes med lånade pengar. Regeringens expertmyndighet Ekonomistyrningsverket anger det offentliga underskottet till 87 miljarder kronor för 2014.

Ställd inför dessa fakta meddelar statsministern ”skattesänkningsstopp” för nästa mandatperiod och finansministern talar om behov av skattehöjningar. Vi vill påstå att detta är effekter av Reinfeldts. Borgs och den övriga regeringens politik. Den har misslyckats och betalas nu av oss alla som någon gång i livet behöver de gemensamma verksamheterna i skola, vård och omsorg. Och arbetslösa som inte får den hjälp som behövs för att komma tillbaka i arbetslivet.

Den moderatledda regeringen använder det som i folkmun kallas omvänd Robin Hood-politik – Ge till de rika och straffa de svaga. Det är dags att byta regering.

Anders Karlsson,
riksdagsledamot (S) Landskrona

Peter Persson,
riksdagsledamot (S) Jönköping