Det slår tankesmedjan Arena Idé fast i en rapport.

Både arbetsgivarna i Svenskt Näringsliv, Centern och Folkpartiet har de senaste åren hävdat att sänkta lägstalöner skulle ge fler jobb. Handels har kontrat med att det inte finns något givet samband mellan lägstalöner och arbetslöshet. Facken hävdar att lägstalönerna håller uppe lönerna, inte minst i kvinnodominerade branscher.

I branscher där många arbetar deltid, har visstidsanställningar och ofta byter jobb är det en större andel som har lägstalöner. Ofta är det kvinnor. Det har KA tidigare visat i en granskning (se länk).

Arena Idé har räknat på vad det skulle betyda om lägstalönerna sänks med 25 procent i hotell- och restaurangbranschen och i handeln. Exemplet med en handelsanställd utgår från en månadslön på 18 770 kronor. En sänkning på 25 procent innebär en månadslön på 14 077 kronor. Och att en ensamstående varje månad gå minus med 1 818 kronor. Detta räknat utifrån Konsumentverkets kalkyl. Där ligger bostadskostnaden på knappt 5 000 kronor i månaden.

Exemplet skulle lika gärna kunna gälla en utbildad undersköterska som fått en introduktionsanställning i kommun eller landsting. Enligt avtal ska den lönen ligga på 14 227 kronor i månaden.

– Introduktionslöner kan skapa en opinion för sänka lägstalöner, säger rapportförfattaren Shadé Jalali.

Samtidigt konstaterar hon att introduktionsanställningarna inte varit så eftertraktade. Och att skälet förmodligen är att lönerna är för låga att leva på.

Ett annat exempel visar att den som är ensamstående med ett barn skulle gå back med nästan 480 kronor i månaden. Detta trots en heltidslön samt barn-, bostads- och underhållsbidrag. Och under förutsättning att både mor och barn inte haft sjukdagar. I det fallet kan det vara möjligt att få försörjningsstöd.

Shadé Jalali pekar på att det i det här läget är svårt att lägga undan pengar till en buffert. Samtidigt som många jobbar deltid och har visstidsanställningar vilket också ökar risken för att man inte har rätt till a-kassa.

– Det här rör inte bara ungdomar. Vad händer med jämställdheten? Hur blir det om man tvingas vara kvar i en relation för att man inte har råd att lämna den? frågar Shadé Jalali.

Utifrån detta drar hon slutsatsen att sänkta lägstalöner kräver en översyn av bidragssystemen och vad olika myndigheter anser vara en skälig levnadsnivå.