För ett år sedan bildade LO och Socialdemokraterna en gemensam arbetsgrupp för att hitta gemensamma strategier för att stärka den sociala dimensionen i EU. Enligt arbetsgruppen är det sociala protokoll som Europafacket kräver det bästa sättet att göra detta på.

Tanken är att det sociala protokollet ska slå fast att fackliga och sociala rättigheter är överordnade ekonomiska friheter i den inre marknaden inom EU. Kravet är att detta protokoll ska bli en del av EU:s fördrag vilket skulle tvinga EU-domstolen att ta hänsyn till det politiska beslutet att fackliga och sociala rättigheter alltid får före.

– Jag är otroligt glad över att vi har fått denna överenskommelse med Socialdemokraterna, säger LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson.

Och Socialdemokraternas ordförande Stefan Löfvén säger att partiet i valrörelsen tänker påminna om syftet med EU.

– Det bildades för att skapa ett bättre Europa där medborgarna skulle få en bättre levnadsstandard. Då måste det finnas sociala rättigheter och en schysst arbetsmarknad, säger han.

Partiet lovar i arbetsgruppens rapport och i valmanifestet att vid nästa stora fördragsförändring i EU, som kräver enhällighet och godkännande av alla medlemstaters parlament, villkora med att det införs ett socialt protokoll enligt Europafackets krav i fördraget.

Men detta gäller inte vid mindre fördragsförändringar som har till syfte att underlätta EU:s inre arbete, som exempelvis ett beslut om att Europaparlamentet inte längre ska behöva arbeta i både Bryssel och Strasbourg.

Det villkorade kravet ska inte heller föras fram när EU gör fördragsförändringar som syftar till att lösa euroländernas kris, som exempelvis gemensamma regler för budgetar och finanspolitiskt samarbete.

Villkoret ska heller inte användas när nya medlemsländer ska godkännas i EU.

Frågan är då vad Socialdemokraternas löfte är värt. Det finns nu inga planer i EU på att inleda någon stor fördragsförändring, en process som tar flera år att genomföra. De fördragsförändringar som diskuteras handlar om hur euron ska räddas och stärkas.

– Vi kan inte utesluta att det inom kort inleds en större fördragsförändring. Och vi utesluter inte att villkora även mindre fördragsförändringar om dessa har direkt koppling till arbetsmarknaden inom EU. Det får vi i så fall bedöma från fall till fall, säger Stefan Löfvén.

ILO och Socialdemokraterna försöker förankra kravet om ett socialt protokoll i andra EU-länder där det finns starka socialdemokratiska partier, som Tyskland, Österrike, Danmark och Storbritannien.

Ambitionen är också att efter Europaparlamentsvalet få stöd i parlamentet för att kräva ett socialt protokoll för att godkänna den nye ordföranden i EU-kommissionen som ska utses.

Arbetsgruppens rapport och Socialdemokraternas valmanifest lyfter också möjligheten att införa gemensamma minimikrav inom EU när det gäller nivån på social trygghet i medlemsländerna.

Men Socialdemokraterna har ännu inte bestämt om de tycker att detta är en bra modell. Fortfarande tycker partiet att den nationella självbestämmanderätten i sociala frågor är viktig. Partiet vill i så fall att Sverige och andra länder ska ha möjlighet att införa bättre regler än vad EU bestämmer ska gälla.

Socialdemokraterna ska också försöka driva kraven om ett socialt protokoll och sociala rättigheter inom ramen för nuvarande Lissabonfördrag som slår fast att EU är en ”social marknadsekonomi”.

– På fredag ska Socialdemokraternas partistyrelse anta vårt valmanifest. Detta blir viktiga delar i det manifestet där jobben i EU blir den största frågan för oss att driva, säger Stefan Löfvén.