Lena Mårtensson, doktor i arbetsterapi vid Göteborgs universitet.Lena Mårtensson.

Lena Mårtensson är doktor i arbetsterapi och Cecilia Pettersson är doktor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet. Tillsammans har de intresserat sig för biblioterapi: att förbättra hälsan med skönlitteratur. De har djupintervjuat åtta kvinnor mellan 26 och 67 år som var sjukskrivna för utbrändhet och liknande sjukdomar.

I Sverige finns knappt någon forskning om biblioterapi. Och den befintliga forskningen fokuserar på litteraturen och inte på aktiviteten, säger Lena Mårtensson.
  – Det som framkom här är att aktiviteten är meningsfull och kan därmed påverka hälsan.
  Att läsa är en möjlig aktivitet när kroppen inte klarar mycket annat, det är inte en särskilt tung aktivitet. En del vill fylla ut tiden och göra något vettigt av den när man är sjukskriven.

Lena Mårtensson berättar att läsningen gav struktur i vardagen eftersom kvinnorna planerade in tid för läsning. Kvinnorna i studien hade läsning som intresse. Men när de blev sjuka orkade de inte med att läsa och saknade det. På olika sätt hittade de tillbaka till läsningen.
  – När kvinnorna märkte att de kunde läsa så förstod de att de kunde de annat också, de kände igen sitt friska jag. Det stärker en som person. Läsningen gav kraft till annat, som att tvätta eller diska. En del läste ljudböcker och då klarade de vardagssysslorna eftersom de hade fokus på boken under tiden.

Som sjukskriven blir man ofta avskuren från många sammanhang. Men tack vare läsningen hade kvinnorna bokcirklar eller gick på bibliotek, berättar Lena Mårtensson.
  – De här kvinnorna värderade läsning som en vettig och värdig sysselsättning. Så har man inte gjort något annat på en dag så känner man att man har gjort något vettigt. Det ger positiv feedback hela tiden. Det behöver inte vara ohälsan som dominerar.
  Några av personerna är tillbaka i heltidsarbete, säger Lena Mårtensson, men det har inte gjorts någon uppföljning.

 

Cecilia Pettersson, doktor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet.Cecilia Pettersson.
Foto: Christian Lenemark

Cecilia Pettersson har som litteraturvetare intresserat sig för vad kvinnorna läste. För att orka läsa som sjuka valde kvinnorna en annan sorts böcker än de var vana vid.
  – De valde litteratur som var lättare, där språket flöt på. Några började läsa mycket chick lit eller självbiografier som fokuserar på sjukdom, så kallade autopatografier.
  En del läste för att identifiera sig, andra läste för att glömma sin situation. Flera läste Bodil Malmsten. När de började må bättre orienterade de sig tillbaka till sin vanliga litteratursmak.

Tidigare forskning inom biblioterapi har fokuserat på ”finlitteratur”, berättar Cecilia Pettersson. I Tyskland har man prövat litteratur på recept och lät patienterna läsa 1700-talsklassiker.
  – Det säger något om synen på den litteratur som ska användas. Det blir en stor kontrast till vårt projekt för förändringen hos de flesta av kvinnorna gick åt andra hållet.
  Studien finansierades av Anna Ahrenbergs fond. Nu söker forskarna pengar för att studera effekter av läsning genom att jämföra två grupper, en som läser och en som inte läser.