Uppropet kritiserar EU:s ledare för att deras sparkrav och åtgärder mot den ekonomiska krisen snarare fördjupar och förstärker den. Och att detta inte bara hotar den sociala modellen utan också EU:s framtid.
  När uppropet först publicerades var det cirka 400 jurister inom arbets- och socialrätt som hade skrivit på. Under ett par veckor har ytterligare omkring 200 jurister valt att underteckna uppmaningen till EU:s ledare.

De kräver respekt för grundläggande fackliga och sociala rättigheter som bland annat finns i EU-rätten, Europarådets konvention för mänskliga rättigheter och FN-organet ILO:s kärnkonventioner.
  Juristerna skriver bland annat:
  ”Det bör särskilt beaktas att löntagarnas och deras representanters grundläggande rättigheter inte är underordnade den interna marknadens regler om fri konkurrens. Inte heller skall dessa rättigheter inskränkas av nedskärningsåtgärder, oavsett om de baseras på beslut som rör skatter eller på finansiell hjälp till medlemsstater.
  Tvärtom så bör dessa grundläggande sociala rättigheter, erkännas helt och hållet som nödvändiga förutsättningar för en hållbar ekonomisk och social utveckling och för framsteg för den europeiska unionen och dess medlemsstater.”
  Enligt juristerna strider EU-ledarnas beslut mot vad som står i rättsakter de tidigare har fattat beslut om eller har anslutit sig till.

Professor Birgitta Nyström vid Lunds universitet, som bland annat har utfört utredningsuppdrag åt regeringen, finns med som en av nära 10 svenska undertecknare.
  – Jag har skrivit på för att jag oroas över den utveckling vi ser i EU där kränkningar av fackliga och andra mänskliga rättigheter har blivit en del av krispolitiken, säger hon.
  Birgitta Nyström nämner som exempel de villkor som ställs på Grekland, Spanien och andra krisländer där kollektivavtal rivs upp, löner och pensioner sänks och det sociala skyddet kraftigt begränsas.
  – Det finns exempel på kränkningar av dessa rättigheter också i Sverige. Kollektivavtal har körts över i lagstiftning och ILO:s expertkommitté har kritiserat Lex Laval. Avregleringen med fri rörlighet har lett till flera kränkningar av utländsk arbetskraft som inte får de löner och villkor de blivit lovade, säger hon.