En grupp med överviktiga men friska personer fick äta enligt en speciell meny i fyra veckor. Det var ingen konstig mat och den följde de officiella näringsrekommendationerna.
   Men forskarna hade pepprat menyn med livsmedel som på olika sätt har visat sig motverka riskfaktorer för diabetes typ 2.

Försökspersonerna gick inte ned i vikt, och det var inte heller meningen. Men de fick bättre hälsa: Lägre blodtryck, lägre kolesterol, bättre blodfettprofil och mindre inflammation i kroppen. Även hjärnan påverkades positivt och de fick bättre arbetsminne.
   – Detta är väldigt glädjande, säger Inger Björck, chef för Antidiabetic Food Centre vid Lunds universitet. Resultaten visar att man kan dämpa ett helt ”paket” av riskfaktorer för diabetes typ 2 och hjärt- kärlsjukdom med rätt kost.

Forskningens fokus är att dämpa den så kallade låggradiga inflammationen i kroppen, som kan bidra till utveckling av flera olika sjukdomar (se faktaruta). Forskarna sätter ihop en kost som angriper problemet från flera håll:

1 Med antioxidanter – en grupp ämnen som skyddar kroppen. Främst polyfenoler, som finns i kraftigt färgade pigment, till exempel i te, mörka bär och fullkornsspannmål.

2 Med ”långsamma livsmedel” som bidrar till låga blodsockerhöjningar efter måltid. Här finns stora skillnader för kolhydrater i olika livsmedel. Vitt bröd höjer blodsockret snabbt, och det kan skada kroppen. Produkter av hela kornkärnor och baljväxter höjer blodsockret långsamt under längre tid.

3 Med livsmedel som balanserar tarmfloran. Bakterier i tjocktarmen påverkas av vilka kostfibrer vi äter. När vi äter mat som ger näring åt rätt bakterier, så svarar tarmen med att skicka ut ämnen i kroppen som skyddar oss på olika sätt – till exempel genom att dämpa den låggradiga inflammationen.

Forskarna i Lund tror inte på att hitta ett mirakelämne som ensamt kan lösa problemet.
   – Det vore att ställa orättvist höga krav på enskilda livsmedel, säger Inger Björck.

En liten del av maten i studien var specialtillverkad. Forskarna har till exempel tagit fram långsamma bröd – ett med guargummi, det vill säga kostfiber från en speciell böna, och ett med hela kornkärnor. Förhoppningen är att livsmedelsindustrin blir intresserad så att sådana bröd kan finnas i affärerna så småningom.
   Men det mesta är enkelt att fixa själv hemma i köket. På sidorna 28 och 30 finns exempel på hur man kan göra.

Metabola syndromet

• Fetma, typ 2 diabetes och hjärt-kärlsjukdom ingår i den familj av sjukdomar och störningar av ämnesomsättningen som brukar kallas ”metabolt syndrom”. Bland dessa störningar finns förhöjt blodtryck, störda blodlipider, störd blodsockerreglering.
• Det metabola syndromet kännetecknas också av en låggradig inflammation, och risk för nedsatt kognitiv förmåga – till exempel sämre minne.
• Vid Antidiabetic Food Centre i Lund utvärderas hur mat kan förebygga effekter på inflammation och andra riskfaktorer.