I takt med den ekonomiska krisen har EU skärpt övervakningen och bestraffningen av euroländer med för stora underskott. Stora nedskärningar har tvingats fram vilket lett till hög arbetslöshet och ökad fattigdom.
Kommissionens förslag som presenterades i dag är tänkt att komplettera denna ekonomiska samordning inom euroländerna.

Kommissionär László Andor med ansvar för sysselsättning och socialpolitik beskriver anslagstavlan som ett verktyg som stimulerar till diskussion mellan medlemsländerna, facken, arbetsgivarna, kommissionen och Europaparlamentet om hur fler jobb kan skapas och hur fattigdom kan bekämpas.

Enligt förslaget är det fem faktorer som ska redovisas på anslagstavlan:
• arbetslösheten i varje euroland och hur den utvecklas
• antalet ungdomar som varken studerar eller arbetar
• hushållens inkomster
• antalet personer 18-64 år som tjänar mindre än 60 procent av medelinkomsten
• hur stora inkomstklyftorna är.

Kommissionen kan tänka sig att ta med fler faktorer på anslagstavlan om medlemsländerna eller europaparlamentet önskar det.
   Det finns i förslaget inga gränskrav som euroländerna måste följa eller hot om straff eller böter för dem som inte minskar arbetslöshet eller fattigdom.
Detta är Europafacket kritiskt till. I ett uttalande välkomnar det skapandet av en anslagstavla om sysselsättning och sociala förhållanden men efterlyser bindande sanktioner liknande dem som gäller för länder som bryter mot budgetreglerna.

Liknande kritik kommer från Martin Schulz, tysk socialdemokrat och talman i Europarlamentet, som efterlyser kraftigare tag från kommissionen för att bekämpa arbetslösheten och den ökande fattigdomen.
   Inför presentationen av dagens förslag har László Andor uttalat att han vill se en gemensam a-kassa inom euroländerna och stöd till euroländer med stora sociala utgifter. Men Andor fick ge sig, inget av detta finns med i kommissionens förslag.

Enligt kommissonen tillåter inte EU-fördraget att tvingande regler införs om högsta tillåtna arbetslöshet eller fattigdom. Inte heller att EU skapar en gemensam a-kassa vilket skulle kräva en gemensam budget för att kunna finansiera detta.
Kommissionen säger dock att detta kanske blir möjligt och önskvärt i framtiden.

Samtidigt som kommissionen presenterade sitt förslag redovisade den aktuell statistik som visar att:
• ungdomsarbetslösheten inom hela EU är 23 procent, i Grekland är den uppe i 63 procent.
• långstidsarbetslösheten är den högsta någonsin
• otrygga anställningar ökar explosionsartat
• en av fyra personer inom EU lever under existensminimum.
• barnfattigdomen ökar i takt med att deras föräldrar förlorar jobben och tvingas klara sig på minskade ersättningar vid arbetslöshet, sjukdom eller i försörjningsstöd.

Europafacket uppmanar EU:s ledare att ändra kurs, att satsa på investeringar i nya jobb och välfärd istället för på fortsatta nedskärningar och skattesänkningar.