Billström: ”Vi har en god ordning”
Att ett thailändskt bemanningsföretag ska stämmas i Thailand tyder på goda regelverk gällande bärplockare i Sverige, enligt migrationsminister Tobias Billström (M). Samtidigt har regeringen förslag som ska stärka bärplockares villkor ytterligare.
Ett problem är att bärplockarna anställs av utländska företag, det är svårt att utkräva ansvar. Varför inte tvinga de svenska företagen att anställa direkt?
– Det här handlar om utländska bemanningsföretags rätt att verka på svensk mark. Varför ska man ha undantag för bärbranschen men inte för byggbranschen? Och varför ska man ha undantag över huvud taget?
 Tobias Billström. |
I Norge har man gjort huvudentreprenören mer ansvarig för löner och villkor, varför kan man inte göra det här?
– Det här handlar om internationell avtalsrätt och arbetsrätt och det är komplexa frågor. Nu kan vi se att ett företag hotas av stämning i Thailand. Den möjligheten att stämma och få rätt innebär att vi har en god ordning. Men vi är intresserade av att fortsätta diskutera frågorna och jag ska nästa vecka träffa Kommunals ordförande Annelie Nordström.
Regeringen har nya förslag för att minska missbruk. Men redan i dag ska företagen kollas av Migrationsverket och de ska ha kollektivavtal med Kommunal, blir det någon skillnad?
– Man kommer att väga in tidigare misskötsamhet, det beaktas redan i dag. Nytt blir att arbetsgivaren på begäran ska lämna uppgifter om anställningsvillkoren till Migrationsverket. Personer som lämnar osanna uppgifter gör sig skyldiga till brott. Sedan ska verket kunna utföra kontroller under tillståndstiden, och de handlar om att kolla så att förutsättningen för att få arbetstillstånd fortfarande är uppfyllda. De ska genomskåda upplägg som syftar till att kringgå skäliga arbetsvillkor. Kontrollerna kommer att underlättas av att Migrationsverket får direktåtkomst till uppgifter hos Skatteverket, Kronofogden och Försäkringskassan.
Tobias Billström lyfter fram att grundläggande regelverk finns redan i dag. Migrationsverkets krav på företagen som anställer bärplockare skärptes 2011. Det har gett resultat, enligt ministern, och gjort det svårare för företag att utnyttja bärplockare från tredje land.
Det kommer också så kallade ”fria bärplockare” från EU-länder. Det har flera gånger uppmärksammats att de egentligen utnyttjats som svart arbetskraft. Hur säkerställs deras villkor?
– Eftersom EU-medborgare inte behöver ha kontakt med myndigheter innan de kommer hit är det inte helt enkelt vilka rättigheter man har som arbetstagare i Sverige. Då krävs att bärbranschen gör mer för att upprätthålla goda villkor. Livsmedelsföretagen kan ställa krav på bärgrossisterna som i sin tur kan ställa krav på bäruppköparna. Om varje led ställer krav så finns förutsättningar att förbättra situationen även för bärplockare som är EU-medborgare. Men oavsett vilka åtgärder man vidtar så måste de ta hänsyn till rätten till fri rörlighet. Myndigheter som Migrationsverket, Polisen och Arbetsmiljöverket samarbetar också för att motverka människohandel i bärbranschen.
Hur ska man få företagen att ställa krav på varandra?
– Jag tycker att vi har en väldigt intensiv debatt om detta i Sverige och det är mitt intryck att livsmedelsföretagen förhoppningsvis kommer att ta intryck av den debatten. Människor vill att deras bär ska plockas med sjysta villkor.
I en debattartikel i Svenska dagbladet nyligen lyfte Kommunal fram ett antal krav till Tobias Billström. Bland annat att ge Migrationsverket befogenheter att göra kontroller under pågående säsong, vilket regeringen också har med i sina punkter som föreslås träda i kraft till våren. Kommunal kräver också att Migrationsverket effektivt ska kunna gallra bort oseriösa arbetsgivare.
Hur kan Migrationsverket kontrollera hur seriösa de utländska bemanningsföretagen är?
– Först och främst finns det grundläggande regelverket. Vi har samma regler för bärplockare som för andra arbetstagare från tredje land. Migrationsverket ställer upp krav på företagen att visa hur de ska kunna betala erbjuden lön. Det innebär att man redan där har fått bort en del företag som varit oseriösa. Jag får ta den diskussionen med Kommunal nästa vecka, så får de utveckla sina tankar.
Om regelverket är bra som du säger, hur kunde det bli så att bärplockare anställda av ett sådant här företag inte har fått lön?
– För det första vill jag inte uttala mig i det enskilda fallet för det ligger nu i thailändsk domstol. Vad jag kan se i nyhetsrapporteringen menar thailändska ambassaden i Sverige att sannolikheten att fälla det thailändska bemanningsföretaget är stor. Det indikerar att vi har en god rättslig ordning för att avgöra den här typen av ärenden även i andra länder, vilket ibland har glömts bort i debatten att länder har ett intresse i att deras egna medborgare far väl. Från svensk sida har vi successivt arbetat för att förbättra de här förhållandena sedan 2008 och Migrationsverket har blivit bättre på frågorna genom de skärpta kraven.
