– När allt fler får ut ersättning från tilläggsförsäkringar har de blivit mer försäkrade än vad regeringen tänkt sig, och då har man låtit bli att höja taket i den allmänna a-kassan.

Jonas Kolsrud har studerat människors konsumtion och sparbeteende i relation till nivån i a-kassan och bland annat funnit att människor vågar ta lån och konsumera mer när de upplever att a-kassan ger en förhållandevis god ersättning vid arbetslöshet. Samtidigt tenderar man då att spara mindre. När regeringen sänkte taket i a-kassan 2007 började allt fler fackförbund erbjuda sina medlemmar inkomstförsäkringar, bland annat Kommunal. Eftersom nivån i a-kassan inte är indexerad och följer med löne- och prisökningar innebär detta en sänkning i praktiken. Att allt fler fackförbund erbjuder tilläggsförsäkringar tycker Jonas Kolsrud är rationellt:
   – Människor vill vara försäkrade och facken vill ha medlemmar.   

Kan man tolka det som att fackförbunden tar över ansvar från staten?
   – Ja. Ett problem med det är att man inte vet hur tilläggsförsäkringarna håller i skarpt läge, alltså om facken klarar av att betala ut pengar om många medlemmar skulle bli arbetslösa. Staten kan till exempel låna upp pengar på ett sätt som inte fackförbund kan. Dessutom är sannolikheten att bli arbetslös för många som har tilläggsförsäkringar låg idag, så den här utvecklingen slår mot de arbetslösa som inte är med i något fackförbund eller de vars fackförbund inte erbjuder inkomstförsäkringar.

Jonas Kolsrud menar att taket i den allmänna a-kassan borde höjas:
   – Annars riskerar a-kassan att kännas irrelevant när inkomstskyddet urholkas. Sen vet man ju inte heller hur många fler fackförbund som kan erbjuda sina medlemmar tilläggsförsäkringar.

Finns det en så bra nivå som möjligt för taket på a-kassan?
   – Ja, jag tycker att man borde höja taket i a-kassan och samtidigt sänka ersättningsnivån, så att ungefär 70 procent av de arbetslösa får ut 70 procent av sin tidigare lön.

Enligt det finanspolitiska rådet får mindre än hälften av alla arbetslösa ut 80 procent av sin tidigare inkomst vid arbetslöshet. Innan sänkningen av taket 2007 gav a-kassan ett tillräckligt inkomstskydd utan att risken att människor stannade i arbetslöshet onödigt länge var hög. Men att den sittande regeringen skulle höja taket i a-kassan menar Jonas Kolsrud känns osannrolikt:
   – Det skulle nog krävas att någon av fackförbunden som erbjuder tilläggsförsäkringar inte klarar av att betala ut pengar om väldigt många skulle bli arbetslösa. Alltså om en massa datatekniker plötsligt blir arbetslösa och Saco inte klarar av att betala dem, till exempel.  

Skulle en höjning av taket i a-kassan innebära att utvecklingen med tilläggsförsäkringar genom fackförbund upphör?
   – Ja, då skulle nog tilläggsförsäkringarna minska i omfattning.