– Det kan bli en fälla för invandrarkvinnor som aldrig kommer ut från hemmet, säger Carin Liesén Lindqvist, utredare på Borås kommun.
  Vid en uppföljning som kommunen gjorde förra våren upptäcktes att en anställd på ett privat hemtjänstföretag hade jobbat 14 dagar i sträck utan vila. Biståndshandläggare vittnade om att det alltid var samma anställd som gick till en viss brukare. 
  – Det visade sig att företaget byggde hela sin verksamhet på anhöriganställningar, säger Carin Liesén Lindqvist.
  Det finns inga regler som förbjuder anhöriganställningar.
  – Men den anställde riskerar bli inlåst hos sin brukare och biståndshandläggaren vet inte när den anställde jobbat eller varit anhörig.
  I de fall en person vill bli anställd för att vårda sin anhöriga, ska personen hädanefter anställas av Borås kommun. Den anställda går då på PAN-avtalet.

I Södertälje kommun avslöjades i höstas att var fjärde anställd i elva granskade företag var anhörig till den brukare de vårdade. Sedan möjligheten att välja privat hemtjänst infördes i januari förra året ökade antalet hemtjänsttimmar från 15 000 till nästan 36 000 på ett halvår. Kommunen förbjöd anhöriganställningar inom privat hemtjänst och motiverade beslutet med att omsorgen måste vara professionell med utbildad personal.
  Raili Kurkisuo är regionalt fackombud för Kommunal i Södertälje och hon har sett exempel på hur både brukare och anhöriga utnyttjas av hemtjänstföretag.
  – Det blir ingen kvalitet i vården. Det finns anhöriganställda som inte tar hand om sina gamla, men ändå får betalt från kommunen. Vi har också försökt hjälpa anhöriganställda som jobbar mycket mer än de får betalt för, men de vågar inte vittna mot företaget.

I Solna gör kommunen varje månad stickprovskontroller av de anställdas arbetstider. Beslutet togs efter att det kommit fram att en anställd i ett privat hemtjänstföretag hade jobbat 30 dagar i sträck. Upp emot tio företag har fastnat i kontrollen, i många fall har det handlat om anställda som vårdat sina anhöriga. I Stockholm stad finns också företag som baserar en stor del av sin verksamhet på anhöriganställda. Men på äldreförvaltningen ser man det inte som ett problem.
  – Vi ställer samma krav på dom som övriga anställda, säger AnnMarie Ståhl, enhetschef med ansvar för uppföljning och inspektion. 

Borås kommun förbjuder inte undersköterskor som redan jobbar i hemtjänsten från att även vårda en anhörig.
  – En hemtjänstanställd vars gamla pappa behöver vård och bor i det område hon jobbar i måste kunna få gå dit enligt schemat, men det ska inte vara bara den anhörige som går dit, säger Carin Liesén Lindqvist.
  Företaget i Borås, Jamal AB, bytte ut de anhöriganställda och nyanställde utbildad personal, men kommunen valde att inte förnya avtalet. Nu har företaget ombildats och fått avtal.
  – Det finns fortfarande problem med för låg andel utbildad personal, men verksamhetschefen arbetar med att lösa det, säger Carin Liesén Lindqvist.

PAN-avtalet

• Kollektivavtal mellan Kommunal och SKL, Sveriges Kommuner och Landsting och Arbetsgivarförbundet PACTA.
• De som omfattas är anhörigvårdare ”vars arbete innefattar tillsyn av barn eller vuxen som inte kan ta vård om sig själv och som arbetstagaren lever i hushållsgemenskap med.”
• De anhöriganställda i hemtjänsten som Borås och andra kommuner är kritiska till gäller de som inte går på PAN-avtalet utan har samma avtal som andra anställda på företagen.