– Om vi får ha det här kvar med generella höjningar för alla så tycker vi det är bra, säger spårteknikern Michael Roth.
  Vid fönstret, i en stålbyggnad i Gullbergsvass, alldeles invid ”Drömmarnas kaj” i Göteborg, sitter Michael Roth och äter ur sin medhavda matlåda. Mellan tuggorna diskuterar vi löner och lönesystem.

Efter att ha kommit till vägs ände med individuella löner vill Kommunal, i sin nya lönepolitik, föra fram en tredje väg, en kombination av tarifflöner och individuella löner. Förebilden är just det lönesystem Michael Roth och hans kollegor har. Här har tillägg för kompetensutveckling, ersatt individuell fördelning. Tilläggen är inbakade i grundlönen.
  – Det vi vill ha är en bra grundlön, att vi får samma höjningar allihop, och sen att vi får löneökningar efter kompetens.
  I Michael Roths arbetslag skiljer det ungefär 5 000 kronor mellan honom och den senast anställde. Michaels 33 år i yrket och fyra olika kompetenshöjande kurser genom åren motiverar skillnaden.

Hans arbetsledare på andra sidan lunchbordet diskuterar mutterdragare. Viceordför­anden i det lokala facket för spårvägsarbetarna, Jan Strömqvist, sitter också med vid bordet.
  – Det som hänt nu ser vi som en framgång, säger han och syftar på Kommunals nya inriktning i lönefrågan.
  Han är själv spårvagnsreparatör i spårvagnshallarna i en annan del av stan.
  Vad är egentligen skillnaden mellan ert system och tarifflöner?
– I tarifflöner, som spårvagnsförarna har, kommer du upp i toppen efter 5 år.
  Så det är tilläggen för kompetens som gör att det alltid är möjligt att höja lönen?
  – Ja, eller det gör att man alltid kan förhandla om vad kompetensen ska vara värd.
  Är detta en lönemodell att ta efter?
  – Ja, i grunden är det ett solidariskt lönesystem till skillnad från individuella löner som bygger på nyliberalism och egoism. Det är väl dags att ta tillbaka lite nu. Jag kan inte begripa att en fackförening ger sig in på det här med individuella löner.

Men samtidigt som deras lönesystem får facklig uppmärksamhet har arbetsgivaren, Göteborgs spårvägar, på senare år försökt lägga in mer individuella inslag, helt enligt avtalet mellan Kommunal och arbetsgivarorganisationen KFS (Kommunala företagens samorganisation). Även om facket lokalt har kämpat emot.
  – Vi jobbar för mer individuella löner. Det är en bättre väg att gå. Nackdelen med tilläggen för utbildning är att många går kurserna bara för att få högre lön, inte för utbildningen i sig, säger Pia Paulusson, affärsenhetschef för teknik vid Göteborgs spårvägar.

300 omfattas av nya systemet

• Omkring 300 anställda omfattas av lönesystemet.
• Alla olika yrken har värderats och lönesatts, sen ökar lönen med erfarenheten.
• Högst värderade yrket är specialsvetsare.
• Lönen ökar när de anställda går kurser och höjer sin kompetens.
• De anställda placeras in i så kallade boxar efter yrkeskategori, erfarenhet och kompetens/utbildning.
• Systemet ger generellt inte mer pengar än det centrala avtalet, men vissa år har Kommunal förmått arbetsgivaren att satsa extra på vissa yrkesgrupper.