– Många tycker att det är ett dåligt avtal. Och jourersättningen är många kritiska till, de som jobbar natt, säger Solveig Ljung, Kommunals fackliga förhandlare på vårdföretaget Aleris område i Stockholm.
  Det största privata vårdavtalet går ut under hösten, med Vårdföretagarna. Det, som numera egentligen är två avtal, berör uppemot 40 000 anställda inom äldreomsorg, vård och behandling. Cirka 25 000 är medlemmar i Kommunal.

Ersättningen för jourtid är betydligt lägre inom den privata vårdsektorn än i den kommunala sektorn och frågan var uppe till diskussion under förra årets avtalsrörelse.
  Då fick Kommunal igenom det man då kallade för ett första steg, att ersättning för övertid under ett jourpass räknas från och med första minuten, och inte som tidigare först efter en halvtimme. Men jourersättningen förändrades inte, utan ligger på kvar drygt 36 kronor/timme.
  – Jag trodde nog det skulle komma en lösning med jouren förra året, men det blev ju ingenting, säger Solveig Ljung.
  Runt om i landet tar fackliga företrädare upp just sovande jour.
  – Mest missnöjda är man med att nattpassen inte räknas som arbetstid, om man jobbar heltid ska man utöver det vara på jobbet 8-9 nätter per månad. Det är dåligt betalt och räknas inte in i schemat. I kommunen fick vi betalt för halva tiden, säger Malin Florin, arbetsplatsombud på Solrosen i Falkenberg som drivs av Caremaägda Orkidén.

KA har varit i kontakt med fackliga företrädare inom de största vårdföretagen, och en fråga som de flesta tar upp också är ett särskilt natt-ob på helgerna, likt det som infördes för kommun- och landstingsanställda i det senaste avtalet. Det innebär att ersättningen ökar med 15-20 procent på helgnätterna, från och med hösten 2014.
  – Det vore bra om det kom upp i förhandlingarna, säger Helene Zahn, arbetsplatsombud vid Förenade Cares nattpatrull i Uppsala.
  Flera fackliga företrädare KA talat med vill ta bort delade turer.
  – Jag kan arbeta tre tio-timmarspass på en vecka. Det gör att jag en del veckor arbetar 48 timmar. Man blir ganska slut. Sedan har vi ju inte elva timmars dygnsvila längre. Om man slutar tio på kvällen och börjar sju på morgonen är man inte utvilad. På jobbet stålsätter man sig, men hemma faller man ihop, säger en undersköterska som arbetar inom privat äldreomsorg och just därför vill vara anonym.

Hon är inte ensam om att vilja skrota avtalets undantag från arbetstidslagens krav på elva timmars dygnsvila. 
  Flera fackliga företrädare KA talat med vill ha bort delade turer, men också avtalets undantag från arbetstidslagens krav på elva timmars dygnsvila.
  Även Lise Selin, arbetsplatsombud på Attendoägda Postiljonens äldreboende i Enskede, i södra Stockholm, tycker att dispensförfarandet för undantag från arbetstidslagen borde diskuteras också. Hon berättar om helgpass på 12 timmar per dag, som fanns tidigare i hennes eget schema.
  – Man kan tydligen få dispens för det, det tycker jag är konstigt. På söndagskvällarna klockan åtta när man skulle dela medicin stod hjärnan helt stilla.
  Borde parterna förhandla om detta?
  – Ja, det handlar ju om arbetsmiljö, säger hon.

När det gäller löneökningarna finns det så kallade märket att ta hänsyn till. I de flesta avtal har det för Kommunal inneburit omkring 1 700 kronor i löneökningar under en treårsperiod.
  – Det tycker jag väl egentligen inte är så jättebra. Vi har låga löner, de som jobbar i den kommunala hemtjänsten har högre löner. Många på mitt jobb ligger under 20 000, säger Lise Selin.
  Flera fackliga företrädare som KA talat med tar upp just lönerna och att de är lägre än i kommunerna.
  – Vi har ett slitsamt jobb som är väldigt ansvarsfullt. Om lönen höjs med 700 kronor på en heltid är det ett hån. Många jobbar 75 procent, då blir det inte mycket kvar efter skatt. Att få en ökning på en tusenlapp före skatt skulle kännas bra, säger Anna Strand, undersköterska och arbetsplatsombud på Tapiren i Kristinehamn som drivs av Norrlandia Care.
  Hon vill också ändra semesterreglerna, dagens regler med kvotsemester gör att mer än en dag försvinner om den som går på schema tar en oplanerad semesterdag.

Som flera andra tar hon upp rätten till heltid och berättar om att det är övervägande deltidstjänster på hennes arbetsplats. Många jobbar extra för att komma upp i heltid.
  – Vi har inte mertid, vi får jobba extra för vanlig timlön och semesterersättning. Man ska tjäna på att jobba extra, säger Anna Strand.
  Roberto Vivar Molina som är regionalt fackligt ombud i Stockholm ser ett problem med att flera vårdföretag uppmanar anställda att skriva bort rätten till övertidsersättning.
  – Vi har informerat medlemmarna om att inte skriva på. Jobbar man övertid ska man ha betalt för det, säger Roberto Vivar Molina.
  Han vill helst se att den möjligheten försvinner ur avtalet.

På många arbetsplatser är det också oklart hur avtalets regler ska tolkas när någon nära anhörig dör. Avtalet ger möjlighet till ledighet med lön. Men hur många dagar arbetsgivaren beviljar varierar och det gör också tolkningen av vem som räknas som nära anhörig.
  – Det behövs tydligare skrivningar om vad som gäller, säger Roberto Vivar Molina.
  Han tar också upp att det är många som är anställda vid behov men ändå går på schema:
  – Jag tycker att det ska vara svårare för arbetsgivaren att anställa på otrygga anställningar.