Försäkringskassan meddelade på onsdagen att de skriver upp sin prognos för kostnaderna för sjukfrånvaron i år och nästa år. Kostnaderna väntas öka med en miljard 2013 och 2,8 miljarder 2014. Det beror främst på en ökad psykisk ohälsa.
  – Det är framför allt de stressrelaterade och depressionsrelaterade psykiska diagnoserna som ökar, sade socialförsäkringsminister Ulf Kristersson på en pressträff på onsdagsförmiddagen.

Sjukfrånvaron ökar också mer hos kvinnor än hos män, hos personer i åldern 30-49 i högre grad än bland unga och äldre, och den ökar mer hos de som är anställda än de som är arbetslösa, i antalet personer men inte hur länge de är sjukskrivna. För arbetslösa är det tvärtom – de har längre sjukskrivningstider men har inte ökat i antal.
  Allra mest ökar den korta sjukpenningperioden – alltså från 15 dagar upp till 6 månader.
  – Vi hade en toppnivå på ungefär 120 000 pågående sjukfall när det var som högst och var nere i ungefär 60 000 som lägst. I dag ligger vi på ungefär 80 000 och har prognoser som sticker iväg mot ungefär 90 000 sjukfall. Det är en fortsatt ökning som man ska ta på allvar, säger Ulf Kristersson.
  Kan ökningen av korttidssjukfrånvaron bero på att det har blivit svårare att få vara långtidssjukskriven?
  – Jag kan inte bevisa att så inte är fallet men om vi tittar på historiska erfarenheter av sjukfall som pågår längre än 6 månader eller ett år, så är risken större för att man aldrig kommer tillbaka. Den risken tror jag är större än risken att man kommer tillbaka för fort och sen blir sjukskriven en gång till, säger Ulf Kristersson. 

Det som Ulf Kristersson tycker är allvarligast är att också den kortaste sjukfrånvaron ökar – den som är upp till 14 dagar och betalas av arbetsgivaren. Där har frånvaron ökat varje kvartal sedan 2011 och den årliga ökningen ligger på 10 procent.
  – Det här är en allvarlig signal, att den korta sjukfrånvaron som märks framför allt på arbetsplatserna ökar hela tiden. Det här är något som vi normalt inte ser när vi pratar om sjukförsäkringen eftersom den inte är en del av sjukförsäkringen. Jag tycker att det är ett tecken, säger Ulf Kristersson.
  Med anledning av den ökade sjukfrånvaron ger regeringen nu Försäkringskassan i uppdrag att se över vad det beror på. Den första delen av uppdraget ska handla om den korta sjukfrånvaron och varför den ökar i relation till andra mått på folkhälsa, som ökade diagnoser, sjukhusinläggning och medicinförskrivning.
  – Det är den här delen vi snabbast vill ha svar på därför att det är den som riskerar att fara iväg om man inte är observant och så är det ju människor som kan bli långtidssjukskrivna, säger Ulf Kristersson.

Del två i uppdraget handlar om varför Sverige i en internationell jämförelse har så långa och många variationer i sjukförsäkringen. Sedan 50-talet har Sverige haft flera stora upp- och nedgångar i sjukpenningtalen, och regeringen vill att Försäkringskassan utreder vad det beror på, utöver regelförändringar i sjukförsäkringssystemet. Regeringen vill också att Försäkringskassan gör en internationell jämförelse av faktorer som kan påverka de kraftiga variationerna.
  – Hur ska man förstå i en internationell kontext varför Sverige har ständiga långvariga och mångåriga upp- och nedgångar? Dels sett i ljuset av reformer, men inte minst sett i ljuset av ickereformer. När du inte inför regelförändringar så ser du ändå en betydande förändring av sjukfrånvaron, säger Ulf Kristersson.

Försäkringskassan ska även titta på hur sjuklöneperioden har utvecklats och hur tillämpningen av sjukförsäkringen har förändrats.
  – Det handlar inte bara om hur myndighetsutövningen ser ut utan också om hur sjukskrivande läkare fungerar och hur sjukförskrivningsprocessen fungerar över huvud taget.
  Den första delen i uppdraget ska vara klar i maj 2014.