Anders Jonsson.Anders Jonsson.
Foto: Public Services International/Flickr

Hur kommer det sig att du har varit i Guatemala?
  – Den fackliga internationalen för offentliganställda, PSI, har benämnt Guatemala som det land där det är störst risk att som facklig företrädare bli mördad utan att det sker någon utredning. Så PSI har tagit ett gemensamt beslut att man måste göra något åt Guatemala. Vi var 18 stycken delegater från ett 14-tal länder som åkte ner.

Vad gjorde ni där?
  – Värdar för oss var hälso- och sjukvårdsfacket SNTSG, en av de större fackliga organisationerna. Vi hade träffar med fackliga organisationer och kompisar i PSI-familjen. Sen träffade vi också hälsovårdsministern, arbetsmarknadsministern, inrikesministern och presidenten.

Vilka krav framförde ni?
  – Det allra viktigaste kravet är att upphöra med att mörda folk för att de jobbar fackligt. Men man kan inte bara hålla fast vid det kravet för det mördas 1500 människor om året i Guatemala och 5-6 stycken av dem är fackliga företrädare, så samhället måste se till att man slutar mörda folk över huvud taget. Det som är specifikt för Guatemala är att ingenting utreds. Så de bärande kraven var att upphöra med morden, utreda dem som skett bakåt – vi hade en lista med 58 fall som vi lämnade över – och att man i framtiden kommer att börja utreda. Till arbetsmarknadsministern talade vi mycket om vikten av en social dialog, partssamtal.

Vilka misstänker man står bakom morden?
  – Ingen av dem vi pratade med sa att det var staten, utan det var kommersiella intressen. Jag träffade representanter från svenska ambassaden som berättade att det finns tre fraktioner kvar från det gamla inbördeskriget, som leds av gamla militärer från diktaturen, som har blivit ett slags suborganisationer inom staten, utan att vara avlönade eller anställda av staten. Det är de grupperingar som man tror står bakom våldet, men vem beställningen kommer ifrån är omöjligt att säga. Det var inte förrän 1996 det blev fred, då hade man haft 36 år av inbördeskrig. Det demokratiska systemet fungerar, men det finns i princip bara högerpartier att välja med, det finns inget organiserat alternativ på vänsterkanten.

Vilket är ditt bestående intryck av landet?
  – Ett land med fantastiska möjligheter. Öppet, trevligt och ett land som vill ha kontakt med omvärlden. Men de måste få stil på systemet, framför allt rättssystemet och problemen med korruption.

Vilka var ljuspunkten på resan?
  – Att alla vi träffade förstår problematiken och att man vill göra något. Det låter positivt, det de säger i alla fall: de ska ta tag i problemen, de gör vad de kan. Men det är en lång historia bakåt, korruptionen är så ingrodd. Det går inte att rensa upp på en vecka.

Hur kommer PSI att gå vidare nu?
  – I september ska man ha en träff med EU-parlamentets grupp som är ansvarig för EU:s relationer med Guatemala. Då kommer huvudbudskapet vara att förhala Guatemalas inträde i EU:s frihandelsavtal med regionen, att vänta tills de visar upp bättre siffror på utredda mord och fällande domar. Och att man faktiskt beaktar mänskliga rättigheter på ett helt annat sätt. Sen har PSI förlagt sitt interamerikanska årskonferens för Syd- och Nordamerika i mars i Guatemala. För att visa att man inte bara kommer och säger massa saker och sen glömmer bort det, utan vi kommer att återkomma, återkomma och återkomma och se att det verkligen ger resultat.