Visst är det så att Caitlin Moran surfar på vågorna från sin succé med ”Konsten att vara kvinna” när nu hennes andra bok kommer på svenska, en samling krönikor som hon skrivit för The Times. Men tro inte att den är mindre läsvärd för det!

Medan debutboken hade en tydlig tråd är den här mera spretig. Men jag vågar nästan påstå att det är i krönikans form som Moran är roligast. Och jag vågar ännu säkrare påstå att det här är den första bok som får mig att skratta, för det händer liksom aldrig när jag sitter och läser ensam hemma eller omgiven av folk på bussen.  
  Men. Här finns också några olidligt intetsägande krönikor, framför allt tänker jag på en intervju med Keith Richards. Det är sådana ojämnheter som drar ner helhetsbetyget även om mycket i boken är fantastiskt.
  Jag älskar till exempel att bokens kapitel heter sådant som:
  • ”Vi måste bli kvoterade, tjejer. Annars blir vi ensamma pelikaner”
  • ”Till skillnad från de flesta i regeringen är jag uppvuxen på bidrag”
  • ”Jag vet hur det är att vara fattig. De tog teven för oss och vi grät”
  • ”Alla sätt jag har förstört ditt liv på”
  Och inte minst: ”Till helgfyllans försvar” (politiskt inkorrekt men underbart rolig).

Som ni ser är det en salig blandning av ämnen – fattig uppväxt, medelklassigt och hysteriskt familjeliv, kändisar, tv-serier (Downton Abbey och Doctor Who), feminism och politik. Precis som i sin första bok skriver hon så klockrent, smart och lättillgängligt. Även om resonemangen inte alltid är helt hundra så är blicken alltid knivskarp, oavsett om det gäller högt eller lågt. Och när jag nu tittar på innehållsförteckningen får jag lust att läsa många texter igen. Jag får inte nog av Caitlin Moran. När kommer nästa bok?