I början av 2012 skrev KA att antalet anmälda incidenter till Arbetsmiljöverket som rörde hot och våld mot bussförare hade ökat med 80 procent på tre år.
  Nu har tidningen Metro tagit fram siffror för Stockholms kollektivtrafik från 2012 och till och med maj 2013, som visar att hot mot personal fortsätter att öka. 2011 inkom 18 anmälningar inom Nobina och 23 inom Keolis.  2012 var det uppe i 38 respektive 47, och till och med maj i år har de två företagen tillsammans anmält 24 incidenter.
  – Det är en trendmässig ökning som vi har sett i decennier. Det blev ett litet brott i ökningen när vi blev av med kontanthanteringen men sen har det hämtat sig igen. Det är inte bara i samband med visering som det sker men vi ser allvarligast på det, det är en situation man inte kan påverka som förare, säger Peter Boström, ordförande för Kommunals sektion på Nobina i Stockholms län.

Kommunal vill att biljettviseringen försvinner från bussarna. Peter Boström menar att arbetsmiljölagen inte är anpassad till upphandlad verksamhet – när Kommunal ställer krav på arbetsgivarna så hänvisar de till att de är bundna av affärskontraktet med trafikhuvudmannen – i Stockholms fall SL.
  – Därför måste vi driva frågan på förbundsnivå, genom facklig-politiskt arbete. Ansvaret ligger egentligen hos SL, säger Peter Boström.
  Kommunal uppmanar förarna att aldrig ta några strider med passagerare, men det finns inga instruktioner från arbetsgivaren eller SL hur de ska gå till väga.
  – Det är motsägelsefulla krav från huvudmannen – dels ska vi skydda oss själva men vi ska också visera och se till att passagerarna har färdbevis. Det blir upp till den enskilde föraren.

Peter Boström berättar att de på vissa utsatta linjer har infört skyddsstopp för visering – och i Göteborg har huvudmannen tagit bort viseringskravet på vissa sträckor.
  – Det är inte idealiskt, det blir svårt att förklara för passagerarna. Det finns inga samlade grepp någonstans. I Stockholm införde man övervakningskameror på bussarna och det har väl haft viss funktion. Men de vanligaste vi får problem med är missbrukare och de bryr sig inte särskilt mycket om kameror, säger han.
  Men hos SL finns det inga planer på att ta bort viseringskravet.
  – Vi har lite svårt att förstå det där argumentet. Personal i kollektivtrafiken har viserat biljetter så länge vi har haft kollektivtrafik i Stockholm och det ser vi naturligtvis att man måste fortsätta med. Jag tycker att det är en förfärlig utveckling om vi kommit dithän att det ska uppfattas som hotfullt att kräva att resenärer har betalat, säger Jesper Pettersson, pressansvarig på SL. 

Han poängterar dock att en förare som har att göra med en hotfull person givetvis ska sätta sin egen säkerhet först och att de ser mycket allvarligt på att hoten mot bussförarna ökar.
  Utöver SL:s trygghetscentral och tekniska lösningar som kameraövervakning så tror Jesper Pettersson att en framkomlig väg är att samarbeta med aktörer utanför den dagliga trafiken, som polisen och kommunen.
  Ett annat problem som också sorteras in under hot och våld är personer som kastar föremål eller skjuter med luftgevär mot bussarna. Där har Kommunal haft framgångsrika samarbeten med skolor och polisen och i bland annat Södertälje har problemet minskat. Peter Boström tror att ökningen av hot och våld har att göra med ett hårdnande samhällsklimat.
  – Vi har ökade klyftor både ekonomiskt och socialt. Får man ett samhälle med mer sociala problem och mer missbruk så kommer hot och våld som ett brev på posten. Det löser man inte med fler poliser, säger han.