Frågan gäller vilka villkor som ska gälla när ett utländskt företag inom EU tillfälligt ska sköta service eller annan verksamhet i till exempel en kommun eller ett landsting i Sverige.
Det kan gälla till exempel sjukvård, trafik, trädgårdsarbete, städning eller byggnadsarbete.

EU-parlamentet har begärt en trepartsförhandling med kommissionen och EU:s råd (EU-ländernas regeringar). Det kallas på EU-språk för trialog och sker utan insyn tills det finns ett färdigt förslag som bara kan antas i sin helhet av parlamentet och rådet, säger någon av dem nej faller förslaget ned i papperskorgen.
Trialogen gäller kommissionens förslag till tillämpningsdirektiv som rör utstationeringsdirektivet.

Detta är knäckfrågorna som måste lösas:

– Vad räknas som tillfälligt arbete i ett annat EU-land, och som då omfattas av utstationeringsdirektivet?
De utländska arbetare som faller utanför definitionen ska enligt ett förslag i EU-parlamentets sysselsättningsutskott ha villkor enligt lagar och avtal i sina hemländer. En så kallad ursprungslandsprincip som var en het fråga tidigare i EU då tjänstedirektivet diskuterades.
Detta säger facken bestämt nej till eftersom en sådan princip ökar risken för social dumping. Kommunal och andra fack tycker att det är svenska löner och avtal som ska gälla i Sverige.
Den svenska regeringen håller med facken och vill inte begränsa omfattningen av utstationeringsdirektivet jämfört med i dag.

– Hur får länder som tar emot utländsk arbetskraft inom EU och fackföreningarna i dessa länder kontrollera att denna arbetskraft har arbetsvillkor de har rätt till enligt utstationeringsdirektivet?

Kommissionen har föreslagit några åtgärder, som att företagen måste lämna viss information till myndigheter i värdlandet och att värdlandet och ursprungslandet kan samarbeta när det gäller vissa upplysningar och dokumentation.
Storbritannien och länderna i Östeuropa stöder kommissonen och vill ha en så kallad stängd lista för att inte i onödan försvåra för de företag som berörs. Det vill säga ingen konroll utöver vad som räknas upp i direktivet är tillåten i medlemsländerna.
Det finns också olika uppfattningar om hur snabbt ursprungslandet måste svara på frågor från värdlandet i samarbetet för att utöva gemensam kontroll.

Facken vill att det ska vara möjligt till annan kontroll utöver vad kommissionen föreslår, en så kallad öppen lista.
EU-parlamentets sysselsättningsutskott stöder facken i denna fråga. Men den ledamot från utskottet som ska förhandla med rådet och kommissionen har förklarat att hon tänker driva kravet om en stängd lista.

Den svenska regeringen stöder förslaget om en öppen lista och de nordiska fackens krav om att facken ska kunna vara med och kontrollera företagen samt att, som kommissionen också föreslår, företagen ska ha en representant i värdlandet som facken där kan förhandla med.

Facken utanför Norden stöder också dessa krav men för dem är det ingen hjärtefråga att själv kunna kontrollera eller förhandla med företagen.
De är ofta så svaga att de inte ens klarar detta gentemot sina nationella företag. För dessa fack är det viktigare att deras medlemsstater utifrån en öppen lista kan utöva kontroll genom arbetsmiljöinspektörer eller liknande.

– Vilken rätt ska facken ha att del av den information som värdlandet och ursprungslandet har om det utstationerande förtaget och dess personal?

Framför allt de nordiska facken befarar att de inte ska få den insyn som de anser sig behöva för det fackliga arbetet.

– Vilken rätt ska facken ha att driva fall där företagen inte ger utländska arbetskraft de villkor dessa har rätt till?

Enligt kommissionens förslag krävs att den anställde ger facket fullmakt att företräda henne gentemot arbetsgivaren. Detta stöds av regeringar från Storbritannien och Östeuropa samt av EU-parlamentets sysselsättningsutskott.
Facken säger nej till detta. I Norden finns ingen tradition på arbetsmarknaden med krav om fullmakt. Den svenska regeringen stöder fackens uppfattning.

– Vilket ansvar ska en entreprenör ha som anlitar en underentreprenörer för att denne betalar anställda minst minimilön enligt utstationeringsdirektivet?

Kommissionen föreslår att inom byggbranschen ska det vara möjligt att kräva entreprenörsansvar i ett led. Det vill säga att den som anlitar en underentreprenör också blir ansvarig för att denne betalar de löner som krävs enligt direktivet. Det ska enligt kommissonen vara möjligt för medlemsstater att införa detta entreprenörsansansvar också i andra branscher.

Facken vill ha tvingande kedjeansvar och det inom alla branscher. Det vill säga att den entreprenör som anlitar en underentreprenör också blir ansvarig för alla de underentreprenörer som i sin tur anlitas för att utföra verksamheten.

Den svenska regeringen stöder kommissionens förslag om det blir möjligt för det medlemsland som så önskar att utvidga entreprenörsansvaret i flera led eller till fler branscher.
EU-parlamentet sysselsättningsutskott stöder fackens krav om kedjeansvar i alla branscher.

Men den i utskottet som ska förhandla med rådet och kommissionen har som kompromissförslag att de länder som redan har starkare regler än kommissionens förslag får behålla dessa regler, men inga andra länder, som Sverige, tillåts att i framtiden anta strängare regler.
Facken har i dag begränsad insyn i vad som händer inför trialogen.

Rådet har i dag ingen gemensam uppfattning, ett beslut kan tas med kvalificerad majoritet. Det förväntas vara klart i oktober. Därefter kan förhandlingarna bakom stängda dörrar börja med kommissonen och EU-parlamentet.
 

Ett EU-tak för arbetsvillkor

Utstationeringsdirektivet slår fast villkor som måste gälla för utländsk arbetskraft tillfälligt verksam i ett annat EU-land. Direktivet slår fast att dessa anställda har rätt till värdlandets minimilöner enligt lag eller avtal samt motsvarande skydd för ledighet, semester, arbetsmiljö och mot diskriminering.
EU-domstolen har i ett antal domar slagit fast att utstationeringsdirektivet är ett maximidirektiv, det är inte tillåtet för värdländerna eller facken i dessa länder att kräva bättre villkor än minimilön och motsvarande skyddsregler.

Det är heller inte tillåtet att ställa krav utöver vad som räknas upp i direktivet, där bland annat försäkringsskydd saknas.
Facken har krävt, med stöd av de rödgröna partierna i EU-parlamentet, att utstationeringsdirektivet förtydligas så att det blir tillåtet att ställa krav utöver de minimikrav som räknas upp i direktivet.

När EU-kommissionens ordförande, José Manuel Barosso, skulle bli omvald efter senaste EU-parlamentsvalet, lovade han parlamentet att det skulle komma ett förslag enligt de rödgrönas och europafackets krav. Detta var ett villkor för att de rödgröna skulle stödja hans omval.
Av hans löfte blev resultatet det förslag till tillämpningsdirektiv som nu är på väg in i en trialog.