Många av chick lit-drottningen Marian Keyes romaner handlar om döttrarna Walsh. Det har handlat om när livet är som svårast, när man är gravid och överges av sin man eller när man ska bli frisk från missbruk. Nu är det mamma Walshs tur att berätta. Om vad hon egentligen tycker om sina fem döttrar, deras barn, män och val av trosor. Det är roligt att höra en röst som inte hyllar sina barn, Mrs Walsh fokuserar på sina döttrars sämre sidor.

Har man läst Keyes böcker är det här kul eftersom man känner igen kvinnorna och deras livsöden. Har man inte det bör man välja någon av de böckerna hellre än den här.
  Mamma Walsh har inte bara åsikter om sina döttrar, utan om allt möjligt. Som att depressioner och homosexualitet är ”hitte på”. Men det som stör mig genom hela boken är att vart och vartannat ord satts ”inom citationstecken”. Det gör att jag har svårt att orka med Mrs Walsh i hela 115 sidor även om hon är rätt kul.