– Vi har en för svag generell välfärd idag, menade förbundets samhällspolitiska chef Ursula Berge och gav exempel:
  Människor kan ha rätt till a-kassa men på grund av att den urholkats klarar de sig ändå inte på den. Man kan ha rätt till sjukpenning, men får trots det inte tillräckligt mycket i ersättning för att man ska kunna försörja sig. Man kan arbeta deltid – eller heltid – och kan ändå inte leva på sin lön.
  – Den slutsats vi presenterar i rapporten är att det är i de andra systemen som problemen finns. Vi måste skapa loopar i välfärden så att a-kassan tar hand om de arbetslösa. Istället för att systemen har incitament för att putta ut människor ur dem ska systemen ta hand om de sina, sade Ursula Berge.

År 2011 var drygt 264 000 personer mottagare av försörjningsstöd. Räknar man bort dem som borde få sin försörjning från arbetslöshetsförsäkring, sjukförsäkring, pension eller en arbetsgivare blir det inte många kvar, enligt SSR:s uträkningar.
  – Restposten rör sig om 40-50 000 personer.
  Tapio Salonen är professor i socialt arbete vid Malmö högskola. Han menar att det går att plocka bort så många som 60-80 procent av dem som får försörjningsstöd med ganska enkla medel.
  – Det går att minska kommunernas kostnader för försörjningsstöd med mellan 60 och 80 procent beroende på vilken kommun det är genom att ratta på de befintliga socialförsäkringarna.

Frågan om varför det är så tyst i den här frågan, väcktes under seminariet.
  Tapio Salonen svarade:
  – Man omvandlar systemfel till att bli individuella problem. Så länge de fattiga är tysta kan alla andra låtsas om att den generella välfärden fortfarande fungerar.