Sitt med Dawit

Foto: Liv Beckström 

Fyra fönsterlösa väggar, två hinkar, ett sandigt golv och en pall. Så ser den ut, den cell på gräsmattan mitt emot glammande Kallbadhuset i Almedalen som byggts upp i samverkan mellan Sveriges Tidskrifter och organisationen Freedawit för att aktivera kampanjen för att frige den svenske medborgaren och journalisten Dawit Isaak – som hålls fängslad i Eritrea sen 2001. Den grå kuben, med sin järnbalk över dörren är förstås inget mot verklighetens fängelse. Men byggd efter en förlaga. Besökare i Almedalen kan boka in sig för att ”sitta med Dawit”, för en stund leva sig in i hans situation, och ändå inte.

Just kontrasten mellan den egna friheten och den verklighet han lever i på riktigt gör aktiviteten så stark. Den kvart jag själv ägnade Dawit i dag slogs jag av detta. Jag på en pall i mörkret – sorlet av glada röster utanför, springan av ljus in till cellen, känslan av att väggarna var tjocka, att jag var bortglömd, att Dawit kanske tror att han är bortglömd, att han verkar vara bortglömd, i alla fall av den svenska regeringen på officiell nivå. Utrikesminister Carl Bildt, varför gör du inget, varför talar du inte med högre röst? Så tänker jag därinne – och sänder respekt till frilansjournalist Sofia Mirjamsdotter som sov därinne i natt – och den chefredaktör på Hallandsposten som tänker göra detsamma i kväll.

Dawit Isaak föddes 27 oktober 1964. Familjen flydde till Sverige 1987. Dawit reser till det befriade Eritrea 1993 och startar en oberoende tidning. 2001 knackar det på familjen Dawits dörr och han hämtas av säkerhetspolisen till förhör. Han fängslas utan rättegång. Läs mer på www.freedawit.com.