32 poliser, brandmän, ambulansförare och SOS-alarmpersonal har fått gå en femdagarsutbildning för att sedan kunna hålla i en kortare utbildning för sina kolleger. Utbildningen heter Första hjälpen till psykisk hälsa och anordnas av Karolinska Institutet och Nationellt center för suicidforskning och prevention, Nasp. Tanken är att man ska bli bättre på att upptäcka psykisk ohälsa hos arbetskamrater och andra i samhället.
  – Blåljusorganisationer kommer i kontakt med mycket ungdomar. Dessutom är de själva speciellt utsatta. Många som har ett psykiskt och fysiskt krävande arbete, som brandmän och sjukvårdspersonal, är mer benägna att drabbas av psykisk ohälsa, säger Britta Alin Åkerman, professor emerita och ansvarig för utbildningen vid Nasp.
  På utbildningen får man lära sig att känna igen tecken på sådant som depression, ångest, ätstörningar och psykoser. Det handlar också om att öka kunskaperna om och förståelsen för psykisk ohälsa i stort. Programmet är från början utvecklat i Australien och studier har enligt Britt Alin Åkerman visat att det fungerar. 

Men det handlar också om att bli bättre på att hantera akuta ärenden. Sedan ungefär ett år tillbaka ska de av polis, brandmän eller ambulansförare i Stockholms län som är först på plats vid ett hot om självmord inleda samtal, något som tidigare var en polisiär uppgift.
– Nu går vi in och tar en aktiv del av händelsen, intervjuar och försöker få personen att tänka om. Den som är först på plats ska ta det första initiativet till kontakt, säger Matts Jangerstad, huvudskyddsombud för Storstockholms brandförsvarsförbund.
  Matts Jangerstad är kluven till den nya uppgiften. Han menar att den ställer höga krav och att brandmännen känner sig olika lämpade för en sådan känslig och krävande uppgift. Utbildningen som de nu får tycker han är bra, men han är kritisk till att de nya arbetsuppgifterna trädde i kraft innan de hade fått utbildning.
  – Det måste vara schyssta parametrar med från början, med personaldelaktighet, information och att man får utbildning innan det är igång. Vi hade velat ha den innan, det är inte hållbart att få nya uppgifter innan man har fått utbildning, säger Matts Jangerstad.

Enligt Ove Halvors, ombudsman för brandmännen på Kommunal, är det inte vanligt att brandmännen har uppgiften att ge sig in i dialog med någon som är självmordsnära.
  – Det är nog bara i storstäderna som man gör det lite på försök sedan något år tillbaka, säger Ove Halvors.
  Han instämmer i Matts Jangerstads kritik mot hur det infördes i Stockholm och säger att nya arbetsuppgifter måste förankras och utbildas för, särskilt om de är av sådan känslig art. 
   – Man måste förankra, utbilda, utvärdera och se till att det finns en beredskap vid jobbiga händelser. Man kan inte bara komma och säga att nu ska vi prata med människor som har psykiska problem, säger Ove Halvors.

Däremot är han inte kritisk till arbetsuppgiften som sådan, även om den kanske inte passar varenda brandman.
  – Jag tror att om vi får utbildning så är vi ganska lämpade. Vi är vana vid att hantera människor i kris och ofta ser allmänheten lite annorlunda på oss än de gör på poliser, att vi är där för att hjälpa. Jag är inte alls främmande för det här med rätt utbildning och säger att låt oss pröva det på några ställen och sedan utvärdera.