Protesterna vid Taksimtorget och Geziparken i centrala Istanbul har stått i hela världens blickfång de senaste veckorna.
   Flera enskilda fackföreningar och Europafacket har kritiserat den turkiska polisens våld mot demonstranterna.

”Avgå, regeringen – avgå, Erdogan” är ett av de slagord som skallat. Flera fackliga organisationer har varit med och protesterat och hållit sympatistrejker. Däribland Kommunals turkiska ”systerförbund” Genel Is som tillsammans med sin centralorganisation DISK höll en endagsstrejk.
Serhat Salihoglu som är internationell sekreterare på fackföreningen Genel Is, får försöka förklara vad som ligger bakom protesterna.

Hur har fackföreningsrörelsen och löntagarna påverkats av AKP-regeringen och premiärminister Erdogan?
– Sedan AKP fick makten 2002 har de infört ekonomiska och sociala reformer som gett fler osäkra anställningar, sämre arbetsförhållanden och fler privatiseringar inom offentlig sektor. I dag är privata arbetsgivare den dominerande arbetsgivaren inom offentlig verksamhet. Fackföreningsrörelsen har också blivit svagare.

Trots rätten att organisera sig har kränkningarna av de fackliga rättigheterna i Turkiet ökat de senaste åren. Fackligt aktiva trakasseras, ett exempel är arresteringen av 167 fackliga aktivister i februari i år.
Serhat Salihoglu menar att AKP-regeringen har en ”islamistisk” agenda som praktiseras steg för steg och att det är en av förklaringarna till protesterna:
   – De har genomfört reformer som varit känsliga för den delen av befolkningen som vill ha en sekulär stat, som vill se en välfärdspolitik som fungerar. Protesterna är ett resultat av AKP:s reformer och politik. Befolkningen är starka motståndare till att politiken ska påverka och styra människors livsstil och det här är deras reaktion mot att införa religiösa regler i vardagslivet.

Vilka är det som protesterar?
   – Det är människor från väldigt många olika grupper, åldrar, sociala klasser, politiska idéer, religiösa åskådningar… Det är unga universitetsstuderande, det är unga arbetslösa som kräver jobb, det är människor som kräver en sekulär stat, muslimer som kräver jämlikhet och rättvisa, konstnärer som kräver frihet att uttrycka sig, socialdemokrater, socialister, kommunister, liberaler…

Är det ovanligt att så många olika grupper går samman och protesterar i Turkiet?
   – Det är ovanligt. Och det visar verkligen vilken stark folklig reaktion som finns mot AKP-regeringen och framför allt mot premiärminister Erdogan som nästan agerar som en diktator.

Har protesterna något gemensamt mål?
   – Det främsta kravet är en demokratisk och sekulär stat och en fredsinriktad utrikespolitik.

Använder demonstranterna några gemensamma slagord?
   – Det är tusentals slagord som används, men de vanligaste är ”Avgå, regeringen – avgå, Erdogan” och ”Taksim finns överallt – motståndet finns överallt”.

Centralorganisationen DISK som din fackförening tillhör strejkade i förra veckan.
   – Vi höll en endagsstrejk som en solidaritetshandling vars främsta slagord var samma som används av demonstranterna.

Jag vet att Taksimtorget i Istanbul – centrum för protesterna – har en stor betydelse för turkisk fackföreningsrörelse. Berätta.
   – Taksimtorget är en väldigt viktig historisk plats för de turkiska fackföreningarnas kamp och förstamajdemonstrationer. 1977 dödade den dåvarande statsmakten 36 personer under en förstamajdemonstration som min centralorganisation DISK anordnade. Därefter kallar vi inom arbetarrörelsen Taksimtorget för Förstamajtorget. I år förbjöds vi att hålla demonstrationer där på första maj, vilket ledde till bråk där polisen använde tårgas. Mindre än en månad därefter startade de stora demonstrationerna.

Protesterna inleddes 27 maj när en grupp människor protesterade mot planerna på att bygga ett köpcenter vid Geziparken, en av få gröna parker i centrala Istanbul.
   Efter att polisen attackerat demonstranterna med tårgas väcktes en bred folklig vrede och protesterna spreds över Turkiet och har haft sitt centrum på Taksimtorget i Istanbul.