Jennifer Hillblom, fritidsledare från Nacka.Jennifer Hillblom.

Jennifer Hillblom blev intresserad av facket i Turkiet eftersom hon själv varit där på semester flera gånger.
  – Turkiet är ett vanligt turistmål för svenskar och kommunalare. När jag var där funderade jag på hur våra fackliga kamrater har det, för jag visste att demokratin inte är självklar. Jag ville framför allt undersöka villkoren för kvinnor i offentlig sektor, som Kommunals medlemmar.

Genom Kommunals Gunnar Hallström-stipendium blev resan möjlig. I Istanbul träffade Jennifer KESK och DISK, som är turkiska motsvarigheter till Kommunal.
  Vilka frågor är viktigast?
  – Dels rätten att över huvud taget få organisera sig, den är kraftigt begränsad. Bemanningsföretag, barnarbete och dödsfall på arbetet är stora frågor. För kvinnor handlar det om hälsofarlig arbetsmiljö i exempelvis textilindustrin. I offentlig sektor är det den låga lönen och anställningstryggheten som i princip är obefintlig.
  Jennifer berättar att den totala fackliga anslutningsgraden är tio procent. Bara två turkiska kommuner har kollektivavtal. En del företag hyr in vakter som kontrollerar att arbetarna inte pratar med facket.
  – Så jag menar att det råder ett slags diktaturtillstånd för facklig verksamhet i Turkiet, på grund av lagar som finns kvar från militärdiktaturen under 80-talet.

Nu hoppas Jennifer Hillblom att hon kan åka tillbaka till Turkiet tillsammans med andra kommunalare och få till ett samarbete på gräsrotsnivå. Jennifer är själv fackligt aktiv och arbetsplatsombud på sin fritidsgård i Nacka.
  Vad tar du med dig från Turkiet till ditt eget fackliga arbete?
  – Det som var så inspirerande var folkrörelsekaraktären i facken, det finns en kraft som jag ibland kan sakna här. De är duktigare på att mobilisera medlemmarna, varje enskild medlem är viktig i det fackliga arbetet. Kommunal kan vara ganska centralt styrt, jag vill ha mer folkrörelse på arbetsplatsen.