Ersättningen för arbete på obekväma arbetstider och beredskapstjänstgöring förbättras och föräldrapenningens tillägg i avtalsförsäkringen utökas från dagens 150 dagar till 180.
  Utan detta hade Kommunal knappast sagt ja till medlarbudet. Arbetsgivarna talar om arbetsfreden och att avtalet ger stablitet under en lång period.

Efter flera månaders tröskande med arbetsgivarna i SKL blev det till slut möjligt för Kommunals ordförande Annelie Nordström att skriva på och skaka hand med SKLs förhandlingsvariga Ingela Gardner Sundström.
  De tre medlarna Malte Eriksson (tidigare ordförande för grafikerna), tidigare Centerpolitikern mm Christina Rogestam och Inger Örtendahl (före detta ordförande Vårdförbundet och före detta chef för Arbetslivsinstitutet) har arbetat flera veckor med att lösa knutarna runt arbetstider, arbetskläder, visstider, och framförallt lönenivåer. Arbetsgivarna har hårdnackat ansett att 1 510 kr är vad som gäller enligt ”industrimärket” på 6,8 procent, nu anser de att summan är 1 700 kr och att de 6,8 procenten ändå råder. Sådan är avtalsvärlden, man ger och tar och räknar på olika sätt.

Det arbetsgivarna är nöjda med, liksom förra gången, är att ingen löneökning är garanterad, utan allt sätts i lokala förhandlingar, individuellt. Introduktionsanställningar med 75 procent av lönen under en utbildningsperiod kommer från september nästa år även att kunna erbjudas personer över 25 år. Båda parter tycker det är positivt, Annelie Nordström framhåller att utbildning är oerhört viktig för att inte statusen för hela gruppen kommunalare ska riskeras.
  Frågan om arbetskläder löstes inte i detta avtal, men det är egentligen märkligt att facket ska behöva driva det överhuvudtaget. Nu kommer gissningsvis myndigheters krav på hygien att råda bot på ojämlikheten mellan män och kvinnodominerade yrken på det här området.

Ett strejkvarsel väcker många förhoppningar om revansch och förbättrade villkor. Att strejken inte utlösts betyder att Kommunals inflytande stärkts. Att ha ett vapen osäkrat men inte använda det är bättre än att skjuta när det inte behövs. Löneklyftan mellan kvinnligt och manligt dominerade förbund växer inte, men nu är det upp till arbetsgivarna att visa lokalt hur gapet ska slutas.