De äldre blir allt fler i förhållande till de som arbetar, och därför måste svenskarna arbeta längre för att pensionsnivåerna inte ska sjunka och försörjningsbördan för dem som arbetar inte ska bli orimlig. Det var budskapet när Pensionsåldersutredningen under en presskonferens på tisdagen överlämnade sitt slutbetänkande till regeringen.
  – Det här är en av vår tids i särklass viktigaste offentliga utredningar, sa socialförsäkringsminister Ulf Kristersson (M).

Utredningen föreslår att en så kallad riktålder för pension införs, som ska följa medellivslängden. Den första beräkningen börjar enligt förslaget gälla från 2019. Enligt utredningens prognoser innebär det att den övre gränsen för när man kan ta ut inkomstpension höjs till 66 år och den undre till 62. 2022 väntas den övre gränsen bli 67 år och 2034 68 år.
  – Om du vill ha en godtagbar pension bör du kanske gå i pension vid riktåldern. Det blir ett slags ickevalsalternativ för dem som inte räknar ut och tar reda på allt själva. Den ska också vara ett märke för åldersregler i andra system, som sjukersättningen och sjukförsäkringen, säger utredaren Ingemar Eriksson. 
  Utredningen föreslår även att gränsen höjs för när man får ta ut tjänstepension och privat pension från 55 till 62 år från 2017 med undantag för vissa avtal.
  – När det gäller tjänstepensionerna är det ju parterna som bestämmer men vi tycker att det vore lämpligt att starta trepartssamtal och diskutera hur vi kan förändra de här avtalen, säger Ingemar Eriksson.

Bland Kommunals medlemmar jobbade förra året bara 1 av 10 efter 65 och 36 procent gick i pension tidigare än så (se länk). Kommunals ordförande Annelie Nordström tycker att fokuset på en höjd pensionsålder är provocerande för de medlemmar som inte klarar att jobba till nuvarande pensionsålder.
  – Vi vet också att många skulle vilja jobba heltid utan att de får det. Man pratar om att det måste bli mer arbetade timmar men om man lät våra medlemmar jobba heltid skulle man få ännu större vinster till välfärdssektorn, säger Annelie Nordström.
  Hon tycker också att argumentet att medellivslängden ökar döljer det faktum att skillnaderna mellan olika grupper har ökat.
  – På 25 år har skillnaden mellan hur länge folk lever ökat från 2,5 till 5 år mellan de som har grundskoleutbildning och de som har högskoleutbildning. När man säger att folk ändå får vara pensionärer längre stämmer det för vissa men inte för alla. För vissa av våra medlemmar kan en höjd pensionsålder innebära att man får ut en mindre del av sina pensionspengar.

För att människor ska kunna arbeta längre presenterar Pensionsåldersutredningen en rad förslag på åtgärder. Dels vill man förbättra arbetsmiljön genom att ge Arbetsmiljöverket ökade resurser för att göra inspektioner, informera och granska arbetsplatser där många går i pension tidigt. Man vill också att skyddsombud ska få bättre utbildning och att blivande chefer utbildas i arbetsmiljökunskap. För att förbättra möjligheterna till att byta yrkesbana föreslår utredningen höjd åldersgräns för när man kan få studiemedel och ett förstärkningsbidrag för att ge bättre ekonomiska förutsättningar att studera sent i livet.
  – Vi vill också satsa pengar på forskning så att vi vet vad det är för mekanismer som gör att folk inte orkar jobba till 65, säger utredaren Ingemar Eriksson.
  Annelie Nordström tycker att förslagen är långt ifrån tillräckliga.
  – Vi vet att kvinnors arbetsmiljö inte bedöms på samma sätt som mäns. Det ser vi i arbetsskadeärenden, hur svårt det är för kvinnor att få sina arbetsskador godkända. Den bristande bemanningen och den tunga situationen i vård- och omsorgssektorn räknas inte som arbetsmiljöproblem på det sättet, säger hon.

Kommunal vill bland annat att en höjd pensionsålder följs av lagstiftning om minimibemanning inom äldreomsorgen, rätt till heltid och mer kraftfulla rehabiliteringsinsatser. Socialförsäkringsminister Ulf Kristersson (M) säger att reglering av bemanning i olika yrken hamnar utanför Pensionsutredningens direktiv.
  – Pensionsåldern ska gälla under lång tid och gälla väldigt många människor så den ska inte reglera exakt bemanning i olika yrken. Men det stod i direktiven att utredningen skulle titta på arbetsmiljöproblem och mitt intryck är att de har tagit det på ganska stort allvar, säger Ulf Kristersson.