– Vi har haft uppe frågan i fullmäktige och det vara bara ett parti som ville ha det här, det var Folkpartiet, säger Roger Eklund (S), ordförande i vård- och omsorgsnämnden i Köping.

Kommunal och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har centralt kommit överens om två olika avtal som ofta kallas ungdomslöneavtal. Det ena tar sikte på vård- och omsorgselever som är färdigutbildade, som i och med avtalet kan få ett introduktionsår där 25 procent av tiden ska ägnas åt fördjupning och ytterligare utbildning.
  Det andra avtalet med sämre lönevillkor (75 procent av lägstalönen för outbildade), vänder sig till arbetslösa ungdomar. Där finns ingen garanti för fortsatt anställning efter introduktionsåret.
  Det krävs separata lokala avtal för att det här ska kunna komma i gång.

Det är det förstnämnda avtalet som varit uppe till debatt i Köpings kommunfullmäktige. Men det andra avtalet är inte heller aktuellt att införa, säger Roger Eklund.
  – Vi tycker, som arbetsgivare, att ungdomar ska ha full lön.
  Han tror att problemen med att hitta utbildad personal till vården är ett storstadsproblem. I Köping har det aldrig varit några problem, säger han.
  – Jag blir fundersam över att facken skriver sådana här avtal. Att ungdomarna blir drabbade känns bakvänt, tycker jag, säger Roger Eklund.

Avtalen om introduktionsanställningar

Färdigtutbildade vård- och omsorgselever, upp till 24 år, kan erbjudas tolv månaders provanställning, med garanti till fast jobb efteråt.
75 procents jobb och 25 procents utbildning.
Lön: 75 procent av den högre lägstalönen (för dem med gymnasieutbildning).  Motsvarar 13 815 kronor, enligt dagens avtalsnivå.
Arbetslösa ungdomar mellan 19 och 25 år kan få prova på arbete i kommuner och landsting, med 75 procents arbete och 25 procents introduktion och utbildning. Även här är tanken att det ska användas främst i vård och omsorg.
Lön: 75 procent av den lägre lägstalönen (för outbildade). Motsvarar 12 540 kronor, enligt dagens avtalsnivå.