De är framtidens fackliga ledare

Det är lördag morgon och i en konferenslokal på den sörmländska landsbygden reser sig kommunalarna Petra Larsson, Johan Karlsson och Ann-Marie Palm tillsammans med 93 andra socialdemokrater  lydigt och sträcker på kroppen.
  Uppmaningen om morgongympa kommer från Håkan Tribell, chef för Timbros idéverksamhet och en av de inbjudna föreläsarna till Bommersviksakademin – en utbildning för framtida ledare inom arbetarrörelsen, avsedd för personer under 35 med förtroendeuppdrag i LO, SSU och Socialdemokraterna.
  – Nu har jag infiltrerat socialdemokratin, säger Håkan Tribell med hänvisning till påståenden som florerat om att Timbro skulle ha infiltrerat Centerpartiet, och river ner skratt.

Den som föreläst före Håkan Tribell och möjligtvis gjort deltagarna stela i kroppen är Ulrika Schenström, före detta statssekreterare hos Fredrik Reinfeldt och en av arkitekterna bakom Nya Moderaternas framgångar. Hon och Håkan Tribell är inbjudna för att dela med sig av sina erfarenheter av hur högern ritade om Sveriges politiska karta och vred makten ur händerna på socialdemokratin. Båda lockar ofta fram skratt ur deltagarna – somliga låter mer som fnysningar, andra något nervösa.
  – Livets viktigaste lärdom är: Underskatta aldrig en annan människa, säger Ulrika Schenström.
  Att bjuda in politiska motståndare är ett grepp som Bommersviksakademin har snott från Stureakademin, Timbros idéutbildning för unga liberaler.
  – Det var intressant att lyssna på dem. Jag är om möjligt ännu mer övertygad socialdemokrat nu, säger Ann-Marie Palm efteråt.

Idén till Bommersviksakademin föddes för några år sedan av SSU:s dåvarande ordförande Jytte Guteland och hennes kollega i förbundsstyrelsen Mattias Vepsä. Tanken var bland annat att skapa ett likvärdigt alternativ till högerns forum för idédebatt, där de olika delarna av arbetarrörelsen kunde samlas under samma tak.
  Under vilket tak utbildningen skulle hållas var inte så mycket att orda om – Bommersvik utanför Järna har varit en mötesplats för socialdemokratin i 76 år. Den röda flaggan är stolt hissad på gården och över ägorna svävar andarna från gamla portalfigurer – Tage Erlander står staty och inne i det äldsta huset hänger en målning på SSU-aren Anna Lindh, 14 år.
  Det är andra året som Bommersviks-akademin ges och målet är att utbilda 500 framtida ledare inom en femårsperiod. Utbildningen går över fyra helger utspridda under året med arbete emellan. Den innehåller allt från en universitetskurs i ekonomisk historia och debattövningar till gruppdiskussioner kring hur politiken kan bli mer konkret, ledarskapsworkshops med Handelshögskolan och kommunikationscoachning med reklamskolan Berghs. Sista helgen kommer deltagarna själva att hålla seminarier för ledningarna i LO, SSU och Socialdemokraterna.

Kommunalarna Johan Karlsson, Ann-Marie Palm och Petra Larsson ser alla utbildningen som ett sätt att vässa sitt ledarskap och som en möjlighet för partiaktiva och fackliga att mötas och bygga broar.
  – Många av de fackliga här är ju partiaktiva också, men det är viktigt att hitta nätverk och få förståelse för varandra. Som kommunalare är det politikerna som är mina arbetsgivare, säger Petra Larsson.
  Hon har även politiska uppdrag för S, men ser sig själv som facklig i första hand. I samma situation är Johan Karlsson och Ann-Marie Palm. De säger att även om alla delar samma ideologi och samhällsbild så märks skillnaderna mellan de politiskt skolade, som ofta har läst på universitetet, och de fackliga.
  – Första helgen sneglade jag och en kille, som är metallare, på varandra och konstaterade att vi hade lite svårt att förstå vissa ord. Vi är ju inte vana vid det akademiska språket, vi har inte högskoleutbildning. Men vi har mycket annat, säger Johan Karlsson.

Anders Lindberg är ledarskribent på Aftonbladet och ansvarar för flera av punkterna under helgen. Han håller med om att de fackliga bidrar med ett perspektiv som behövs.
  – Man kan inte bygga en socialdemokrati på en medelklass i Stockholm utan måste ha en bredare rekrytering. Facket har alltid stått för den breda rekryteringen inom socialdemokratin. Det handlar om att skola folk att ta politiska uppdrag, säger Anders Lindberg.
Under middagen på fredagskvällen är det bordsplacering och de fackliga har placerats tillsammans. När den långa dagen för en stund verkar ha tagit ut sin rätt, kommenterar någon att de verkar ha det mycket roligare vid de andra borden.
  – Vi fackliga, det är vi som ser trötta ut. Det är vi som arbetar!
  Trots att skillnaderna mellan de fackliga och de partiaktiva är något som de fackliga förhåller sig till, är Bommersviksakademin inte en utbildning för den fackligt förtroendevalde som inte är socialdemokrat. Utgångspunkten är till stor del Partiet och hur nästa val ska vinnas.

De tre kommunalarna är medvetna om kritiken bland LO:s medlemmar mot facklig-politisk samverkan. Men de tycker att den är nödvändig och att de måste bli bättre på att förklara varför.
  – Metall till exempel är jättebra på att få ut sitt facklig-politiska budskap. Jag tror att Kommunal måste bli bättre. Min uppfattning är att vi inte pratar facklig-politiska frågor längre. Vi behöver fler kommunalare som är aktiva i politiken, säger Ann-Marie Palm.
  Petra Larsson säger att det är nödvändigt att facklig-politisk samverkan ifrågasätts för att den ska kunna utvecklas. Men just här, där så mycket är idéstyrt och utbildningen till stor del betalas av Socialdemokraterna och SSU, tycker hon inte att det är konstigt att perspektivet är så politiserat. Men hon ser en risk i att det blir mycket partisnack och att fokus hamnar där och inte på det fackliga.
  – Vi har ju samma värderingar och ideologi, men sen handlar det om att få ihop den gemensamma samhällsbilden och hur vi hittar nya problemformuleringar och nya lösningar på de problemen. För vi måste agera tillsammans. Som fackliga rår vi inte på de politiska besluten, vi måste ha politikerna.

Tre tycker om Bommersviksakademin

Jytte Guteland. Foto: Martin Adolfsson

Jytte Guteland, före detta förbundsordförande för SSU och initiativtagare till Bommersviksakademin:
  – Jag ville att det skulle vara en utbildning för förnyad idédebatt med bra föreläsare, mycket resurser och som håller hög kvalitet. Vi såg att högern samlade unga för idédebatt och utbildning i större utsträckning än arbetarrörelsen. Jag tror att det kan bero på högerns långa tid i opposition som har tvingat dem att ta sig samman och tänka långsiktigt.

Tobias Baudin. Foto: Björn Svensson

Tobias Baudin, förste vice ordförande i LO och sitter i uttagningskommittén för Bommersviksakademin:
  – Det är en väldig högkvalitativ utbildning, framför allt att man har kopplat ihop det med universitetet. Det finns mycket fördelar med att vi gör det tillsammans, delar erfarenheter med varandra och skapar kontakter som kan vara värdefulla i framtiden. Jag hoppas att respektive förbund tar tillvara på dem som går där efteråt.

Håkan Tribell. Foto: Ernst Henry

Håkan Tribell, chef för Timbros idéverksamhet med ansvar för utbildningen Stureakademin och föreläsare på Bommersviksakademin:
  – Vi gör ju så här själva när vi arrangerar saker, bjuder in männi-skor som tycker och tänker olika. Jag har förstått att det är lite av en rip-off på Sture-akademin så det är bara smickrande. Men jag har stor respekt för svensk arbetarrörelse, den har varit extremt framgångsrik. Jag tror kanske att en av förklaringarna till att den på senare år har varit mindre framgångsrik är att den har varit mer sluten.