Zero Dark Thirty utspelar sig under en tioårsperiod, där vi får följa Jakten på världens mest fruktade terrorist, Usama bin Ladin. CIA-agenten Maya, spelad av Jessica Chastain, inleder sin karriär med efterforskningen av denna hatade man, men blir själv ständigt ifrågasatt av sina kollegor.

Filmen är fängslande även för oss som vanligtvis inte uppskattar actionfilmer. Det personliga och allmänmänskliga vävs in i berättelsen på ett ganska övertygande sätt och Jessica Chastains skådespelarinsatser förstärker det mänskliga. Huvudpersonernas relationer och intriger känns inte påtvingade, utan ger ett djup som filmen behöver. Det, tillsammans med det snygga fotot, ger en filmupplevelse som ändå blir bestående.
  Men filmens 2 timmar och 37 minuter är åtskilliga minuter för mycket. Det är en actionfilm som varken innehåller särskilt långa eller många episoder av rafflande händelser. Det mesta av filmen består av samtal, vilket i sig inte är något problem, men när en timme av filmen återstår önskar man att den snart skulle ta slut.

Ändå är det en mycket bra film, som är intressant ur flera synvinklar. Bland annat får vi en – trovärdig eller ej – inblick i USA:s tortyrmetoder. Ur ett psykologiskt perspektiv är det intressant, men också skrämmande, hur man ömsom bryter ner, ömsom uppmuntrar en fånge för att få fram värdefull information. Filmen har också anklagats för att hävda att tortyrmetoder var en viktig del i sökandet av bin Ladin, en kritik som inte är tagen helt ur luften.
  Sammanfattningsvis är ändå Zero Dark Thirty en film väl värd att se, oavsett hur nära sanningen den verkligen befinner sig.