Arbetsgivarna håller i plånboken

– SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) vill ju att all lönebildning ska ske lokalt. Då kan man fundera på vad som skulle hända om vi som förbund gick med på detta. Vi ser ju att våra medlemmar i stort sett bara får det som förhandlats fram centralt. Att det skulle bli någon bättre löneutveckling om all lönebildning sker lokalt, det tror vi inte på, säger Kommunals avtalssekreterare Lenita Granlund.

Ingela Gardner Sundström. Foto: Håkan Lindgren

I årets löneundersökning, som Kommunalarbetaren har gjort, är det visserligen en något större andel av sektionerna än de senaste åren som rapporterar om löneökningar utöver pott på mer än 30 kronor per medlem i genomsnitt. Men dessa extra påslag är betydligt mindre än i förra undersökningen 2011.
  Knappt fem procent av sektionerna säger att de fått mer än 30 kronor över avtal, men det finns inga exempel på det som Kiruna hade förra året, lönepåslag med 300 kronor utöver pott. Den högsta siffran i vår undersökning den här gången kommer från Bergsjön i Göteborg, där arbetsgivaren sköt till 150 kronor utöver avtal.

Att döma av vår undersökning ser det ut att vara en lång väg att gå mot sifferlösa centrala avtal och helt och hållet lokal lönebildning.
Men SKL:s förhandlingsansvarige, Ingela Gardner Sundström (M), tolkar inte den lokala oviljan att satsa utöver pott som ett tecken på att sifferlösa centrala avtal inte skulle fungera.
  – Om man har en hög procentsats centralt så kanske det inte är så märkligt att det lokalt inte finns utrymme för så mycket mer.  Om vi skulle ha sifferlösa avtal med Kommunal så är jag säker på att facket skulle säga upp avtalet om arbetsgiv­arna skulle missköta sig.

Lenita Granlund. Foto: Björn Svensson

Ungefär en tredjedel av de fackliga sektionerna säger att vissa yrkesgrupper prioriterats i de lokala förhandlingarna. Den vanligaste gruppen som prioriterats, enligt enkätsvaren, är undersköterskor men flera nämner även kockar/kokerskor och vaktmästare/fastighetsskötare. Där prioriteringar har gjorts sker det oftast inom ramen för potten, 55 procent av sektionerna svarar så.
– Så har det alltid varit, man lyfter vissa grupper ett år och andra grupper nästa år, jag tycker inte att det är fel, säger Lenita Granlund.

Men i vissa fall sker låglönesatsningar inom potten.
  – Om visstidsanställda lönesätts för lågt i förhållande till tillsvidareanställda så tar man ur potten när de tillsvidareanställs för att lyfta upp lönen. I stället för att lönesätta vikarier rätt från början. Det är inte okej, säger Lenita Granlund.
  SKL:s Ingela Gardner Sundström vill inte ha någon åsikt.
  – Det där måste varje arbetsgivare bestämma själv, hur utrymmet ser ut.