Vid ett seminarium på SNS (Studieförbundet näringsliv och samhälle) kommenterade forskare olika delar i Socialdemokraternas och LO:s förslag om vinster i välfärden.
  Marta Szebehely är professor i socialt arbete och har forskat om äldreomsorg. När det gäller rätten till valfrihet poängterar hon att många äldre varken kan eller vill välja mellan olika vård- och omsorgsbolag. Och det kan vara svårt att byta utförare om man valt fel, menar hon.
  – Det är inte som att gå till frissan.
  Enligt Marta Szebehely vill de äldre hellre påverka exempelvis när de ska få sin hjälp och vilken person från hemtjänsten som ska hjälpa dem. Är valfrihet en självklarhet, undrar hon.

Per Strömberg är professor i finansiell ekonomi och riskkapital. Han tycker att flera punkter i LO:s förslag är bra, till exempel: bättre kvalitetskontroll, större transparens i bolagens ekonomi, meddelarskydd för personalen. Men han vill inte begränsa vinster eller valfrihet. Han menar att LO:s förslag om samhällsbolag – där man inte kan ta ut mer i vinst än statslåneräntan plus en procent – skulle göra det omöjliggöra privata utförare.
  Per Strömberg tycker inte heller att för mycket makt bör ges åt kommunerna utan förespråkar statlig kontroll av kvalitén i verksamheterna. Han ser ingen större risk att företagen skulle tumma på kvalitén för att kunna göra stora vinster.
  – Att dra ner på kvalitet är inte en bra business strategy för då får företagen inga kunder och kommer inte att tjäna pengar, säger han.

Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi och VD för IFN (Institutet för näringslivsforskning), är inne på samma spår. Han jämför med att om någon dör av en hamburgare från Mcdonalds så kommer det skada Mcdonalds varumärke och påverka deras restauranger världen över.
  Han är övertygad om att privata företag behövs för att det ska ske förändringar i verksamheterna, som gynnar brukarna. Det blir inget förändringstryck om kommunen har monopol, menar han.
  – Vinsten kan aldrig bli så hög för det är den offentliga sektorn som sätter prislappen.

LO vill se krav på minimibemanning i omsorgsföretagen för att säkerställa kvalitet. Om det säger Marta Szebehely:
  – Personaltäthet kan vara värt att fundera på att reglera. Det är en kvalitetsaspekt. Personalen är ungefär 80 procent av kostnaderna och det är kopplat till vinst.
  Magnus Henrekson anser att personaltätheten är viktig, men att det inte är säkert att mer personal höjer produktiviteten. I så fall ska det handla om att lägga större del av arbetstiden ute hos de äldre, resonerar han.
  Det är svårt att mäta kvalitet i vård och omsorg men man måste hitta verktyg för att göra detta, enas panelen om.
  – Vi har enorm brist på kunskap om hur det egentligen ser ut. Vi vet inte hur kvalitén ser ut, om Koppargården var bättre i kommunal regi eller i Caremas, eller om friskolor är bättre än offentliga, säger Per Strömberg.

S och LO:s förslag

Socialdemokraternas och LO:s förslag liknar varandra på flera punkter, till exempel:
• Båda vill ha öppen redovisning av bolagets ekonomi på enhetsnivå, inte bara på koncernnivå.
• De vill ha meddelarskydd för all personal.
• LO vill riva upp LOV (lagen om valfrihet) och utveckla LOU (lagen om offentlig upphandling) så att brukarnas valfrihet styr och inte företagens. S vill inte tvångsinföra LOV i kommunerna.
• När det gäller personaltäthet vill S att den inte ska kunna vara väsentligt lägre i privata företag än i kommuner och landsting. LO vill se krav när det gäller bemanning och personalens utbildning.
• Grunden i LO:s förslag är en bolagsform som kallas samhällsbolag. Med dem kan man inte ta ut mer i vinst än statslåneräntan plus en procent. Det här ska dock vara valfritt för kommunerna.