Statusen på väg upp i storköket
Kockar i storkök börjar få högre status, enligt kockarna på Falu lasarett. Det beror på flera saker: Högre krav på kompetens, mer mat lagas från grunden och det är inte bara ett kvinnoyrke längre. Dessutom är arbetsvillkoren bättre än i restaurangkök.

Christer Blomqvist, kock på Falu lasarett.
Christer Blomqvist har jobbat i Falu lasarettskök sedan 1986. Då bestod personalen mest av köksbiträden och ett fåtal kokerskor.En del diskade och en del lagade mat.
– Då räckte det med ett intresse för att få anställning. Och det fanns ingen status, säger Christer. Det var löpande band och vi stod på olika stationer.
Sedan slutet av 90-talet har all personal i det här köket kockutbildning. Alla diskar och alla lagar mat, vilket minskar arbetsskador.
– Och kock är du oavsett kön. Du är inte kokerska om du är kvinna, det ordet har den här storköksstämpeln. Det är bra att det är könsneutralt och det är bra att det är samma titel som på restaurang.
Det finns en uppfattning att det är finare att vara kock på restaurang än i ett offentligt kök eftersom det är en lyx att gå ut och äta. Det säger Jonas Forsberg som står och lagar skinksås.
– Men då har man aldrig varit i ett restaurangkök. Man sliter som en hund men det ser aldrig gästen.
Jonas har själv varit kock på restauranger men föredrar storköket eftersom det är bra arbetstider och större trygghet.
– Många som utbildar sig till kock tänker sig nog inte att de ska jobba i ett offentligt kök, det är en statusfråga, säger Christer.
Therese Lundin sitter i dietköket med fullt av klistermärken där det står vilken specialkost alla patienter ska ha idag. Hennes framtidsplan var just att jobba i storkök.
– Det är inte många från min klass som jobbar som kock. Det var inte mycket status då men den har blivit mycket bättre. Många gick hotell och restaurang-linjen för att de inte kom in på något annat. Nu krävs väldigt hög kompetens för att få jobb.
Trenden är att många storkök lagar mer och mer mat från grunden. Det ska gärna vara ekologiskt och närodlat. Detta höjer också yrkets status, enligt kockarna.
– Man får använda sin kompetens istället för att sprätta kartonger, säger Christer.
![]() |
Flera av kockarna lyfter också fram könsfördelningen och åldersspridningen som något som påverkar statusen. Tidigare sågs det som ett kvinnoyrke, säger de. I det här köket jobbar människor i alla åldrar och könsfördelningen är ungefär 40/60.
– Är det bara kvinnor så blir det massa tjafs och är det bara män blir det en hårdför atmosfär, säger Christina Kjellerstedt. Här har vi bra stämning och man behöver inte oroa sig för att man ska bli nypen i rumpan. Men det är ju ett låglöneyrke och det är väl för att det är mycket kvinnor.
Christer säger att han kan leva rätt bra på sin lön, men den kunde gärna varit högre.
– Det är klart att lön har med yrkets status att göra och kommunalarbetare är ju inte högavlönade. Men yrkesstatus är så mycket mer än lönen, det handlar om att trivas på sitt arbete. De som tycker att lönen är det viktigaste kanske satsar på ett högavlönat jobb. Sådan är inte jag. Ordet karriär är rätt främmande för en kommunalare, det är ett annat språk.